Ta mig till havet

Det blir mycket bilder på bloggen nu, jag vet, men måste bara visa några anledningar till den svåra havsabstinens jag lider av just nu. Det var ju flera veckor sedan jag badade utomhus!

Vårt hotell - det längst till vänster - låg i princip på stranden som ni kan se. Var hur bra som helst att bara ha havet en trappa ner!

Balkong mot havet = extremt bra sea view. Gillas!

Börjar få Johan-abstinens nu också. Typiskt att sommaren innebär mycket jobb på bortaplan för honom när jag väl är i Lycksele!

Det ska va reggae i Gubbträsk!

När jag ändå är inne på festligheter tänker jag ta tillfället i akt och berätta om Gubbträskfesten förra helgen.

Som sagt var det missionsmiddagsvibbar som rådde i cirkustältet när jag anlände, tack vare lottförsäljning och en något äldre publik. Det var nästan så att jag förväntade mig att någon skulle gå på scen och riva av en psalm.
Men lagom till att jag hade fått av mig klänningen och slitit på mig en skitig Kiss-tröja kom festen igång. Treklang spelade reggae, Johan och Jonsson gjorde succé med sin jäkla Sorselelåt (som jag börjar vara redigt trött på vid det här laget...) och alla skuttade runt på gräset i något slags lyckorus.

Kring tre vek jag och grabbarna in årorna precis när en regnskur attackerade tältduken. Då spelade bandet fortfarande och även om de flesta hade avvikit fanns det några tappra själar som dansade vidare i sommarnatten - bland annat två tvillingbrorsor på 50+.
Det är bara att inse: Reggae passar förträffligt fint på sommaren, till och med i en liten obebodd by i de västerbottniska skogarna.

Två extremt roade herrar...

... som blev desto gladare när de upptäckte att de blev fotade!

Jag gjorde en tveksam longboarddebut (fast själv tyckte jag förstås att jag var bäst!)

Johan däremot fick ta upp sina gamla skejtarskills och visa hur det ska gå till

Jäklar så bra de var!

Okej, jag får väl erkänna att J&J var rätt bra på sitt lilla speciella sätt...

"Se på dom där, dom har skavank!"

Helgen spenderas bäst med balkonghäng

Efter att ha jobbat 12 dagar i sträck direkt efter semestern är det hur härligt som helst att ha helg. Förbannat jävla superskönt rent utsagt!

Igår firades helgen med fest efter någon veckas torka på alkoholfronten (herregud, nu låter det som att jag är alkoholist så det tar jag tillbaka!). Brorsan fyllde 24 jordsnurr och partajet inleddes med middag hemma hos honom. Till efterrätt bjöd han på en hel kaffekopp med hot shot (hot cup?) - en riktig klockren dessert!
Middagen löstes av med balkonghäng på Linus mysiga men samtidigt skräckinjagande ballis. Trots att jag inte är höjdrädd får jag svindel av att vistas där uppe!

Fastän att jag hinkade öl och fuldansade ute på ballisen slutade inte kvällen i en asfaltskyss utan på Skogskåtan. Där var det också trevligt, och det faktum att jag hittade åtta teskedar när jag skulle gå hem gjorde inte saken sämre. Hemvägen blev dock en lång historia - bokstavligt talat. Den korta biten från kåtan och hem tog nästan två timmar och jag var kall som en isbit när jag slutligen kröp ner i sängen. Dessutom stannade polisen av bredvid oss när jag och Tina av någon konstig anledning låg och garvade på marken. "Är det bra?" frågade farbror Blå och fick ett "mmm" till svar, vilket ledde till följdfrågan "kanske lite för bra?". Kan det vara för bra..?

Long story short: Jag älskar att ha helg!

Födelsedagsbarnet

God blandning?

Det är lätt att försöka se sofistikerad ut med ett mongo i bakgrunden...

Den mys-läskiga balkongen

Håller hårt i vinglaset?

Tina demonstrerar sin bästa fotomin

Alzheimers i förtid

Först höll jag på glömma att vi hade tvättid i kväll och sen kom jag på att tvätten låg kvar i maskinerna först 20 minuter efter att strömmen hade brutits i tvättstugan. Inte nog med att blötklä'a ligger kvar och surnar över natten - imorrn måste jag dessutom kliva upp tidigt eftersom någon jobbig granne envisats med att boka maskinerna klockan 06.30...
Är huvvé dumt får kroppen lida!

Förutom att jag fått en ordentlig påminnelse om mitt åldrande (senil dement, jajjemen!) har jag haft en finfin kväll bestående av picknick med VD. Kanske inte den mest lyckade middagen ute i det gröna eftersom vi glömde (!) papperstallrikar men trevligt ändå. Vi fick ju bevisa för oss själva att vi inte är helt handfallna: En kartongbit dög gott att lägga upp maten på.

Gubbträskfesten

Gubbträskfesten som infaller vartannat år gick av stapeln i lördags och för första gången hade jag nöjet att gästa detta evenemang. När jag kom dit strax innan 18-snåret (jag kom dit sent på grund av att jag jobbade) undrade jag vart tusan jag hade hamnat. Medelåldern på publiken var nog dubbla min egen ålder och när jag steg in i det inhyrda cirkustältet pågick lottförsäljning (!) för fullt. Bara någon senare blev det dock ett jäkla drag när reggeabandet Treklang intog scenen och alla började dansa som galningar.
Så. Himla. KUL.

Jag måste berätta mer om detta och lägga upp en massa bilder men det hinns inte med nu. Jobbet väntar!

Johan intog rollen som gästsångare i lördags.

Saknade, saknade 13-åring

Om vår älskade, fina Zorro inte hade somnat in i oktober förra året skulle han blivit tonåring idag. Han skulle ha fått ett stort hundben i födelsedagspresent och något extra gott i matskålen. Jag skulle ha tagit ut honom på en långpromenad i solskenet och låtit honom ta ett bad, som han älskade.

Nu ligger han istället begravd på mormors tomt och jag saknar honom varje dag.

Tre veckor är till ända

Då var semestern slut. Sorgligt men sant.

Gocart och minigolf

Jag blev inte sist igår! Jag blev till och med tvåa! Johan vann föga förvånande, men eftersom han har mycket mer gokarterfarenhet än oss andra anser jag att han var utom tävlan och att jag vann. Så vi säger så istället: Jag vann! Jag är bäst!
Hehe.

Efter körningen och en god pizza på Knut'n fick vi för oss att fara och spela minigolf. Denna förbannade sällskapssport som jag alltid blir aggressiv av. Igår var inget undantag. Det är inte det att jag blir arg för att jag förlorar - jag vet redan att jag är sämst på minigolf - utan jag blir ilsken när bolljäveln inte far dit jag vill. Då vill jag bara slå sönder klubban, banorna och allt i min närhet.
Kan dock tilläggas att jag inte blev allra sist i minigolfen, utan hamnade på en välförtjänt tredjeplats. Och vad gör det när det gick vägen i gokarten..?

Fett snygga i hjälmarna innan kartingen

Den dumma minigolfen

Mytomangänget?

Plattan i mattan så borde det gå vägen?

Om en liten stund ska järngänget + Johan dra till Trollringen för att tävla i den ädla sporten gocart. Det ska bli hur kul som helst! Tävlingsmänniskan i mig har redan vaknat till liv - blir jag sist i kvällen race kommer jag åka raka vägen hem och dra något gammalt över mig...
Haha, eller så illa är det inte riktigt men jag vill verkligen, verkligen inte förlora. Håll tummarna för mig så återkommer jag med en uppdatering om hur det gick!

Den där suddiga karten längst fram kommer förhoppningsvis vara jag i kväll!

San Agustín 2010

Just nu under semestern har jag ingen större lust att sitta vid datorn. Jag sitter vid internet typ varannan dag för att hålla mig någorlunda à jour men uppdatera bloggen har jag inte orkat göra. Det finns liksom annat som lockar under ledigheten.

Så idag när jag till slut tänkte få tummen ur och slänga upp bilder från Gran Canaria-resan dör batteriet på kameran. Men några bilder hann hamna på den redan överfulla hårddisken (konstigt nog några från början och slutet av resan?), ett litet urval av dem kan ni ju allt få spana in! Tänkte att fotona får tala lite mer för vår lilla tripp än att hålla en lång utläggning om hur gött vi hade det...

Vår sea view från balkongen, pretty good huh?

Inte helt dumt att få somna in och vakna upp till "oväsendet" från havet. Mycket bättre det än skrålet från lika fulla som jobbiga britter...

En kväll fick min favoritsommarklänning åka på!

Gult flagg varje dag på stranden = vågor = glaaad Anna!

På midsommarafton fick snapsen stå tillbaka för honungsrom som jag drack lagomt fjolligt genom ett sugrör.

Hotellet var hur fint som helst - sånär som på en liten detalj... Det är första gången jag ser en kackerlacka och jag hoppas det är sista gången också. Höll på få hjärtsnörpen när jag upptäckte den här förjäkligt äckliga rackaren på toaletten en morgon.

Min fina Johis!

I väntan på planet som skulle ta oss hem till Svedala tog vi en kaffe på flygplatsen och jag tvingade Johan att föreviga att jag minsann varit på Starbucks. Hur bonnig är man inte på en skala när man tycker att en kaffe på en stor kedja är huuuur coolt som helst..?

Ett litet livstecken

Vi är tillbaka från Gran Canaria - lite brunare, lite fetare och mycket mer utvilad än innan vi for!
Som vanligt när man vistas utomlands har vi haft det heeelt underbart, lite surt att vi bara stannade en vecka dock. Jag hade lätt stannat ett tag till och njutit av varmt väder, kallt öl och salta bad.

Nu ska jag och mitt fina resesällskap kura ner oss i soffan och se en film. Vi är i behov efter lite mer avkoppling efter all flygning, hehe. Later!