Den jävligaste stunden i livet var den när du gick
Johan, samma natt som du försvann föll snön. Jag sitter och tittar ut genom fönstret på det tjocka, vita täcket som döljer marken och tänker på de oräkneliga gånger du sagt "Anna snart är det vinter och då ska jag köra skooooter!" enbart i höst. Försöker bortse från orättvisan över att det inte blir någon skoterkörning och tror att vintern kom till din ära.
Vår tid tillsammans blev kort. Alldeles alldeles alldeles för kort. Men minnena jag har tillsammans med dig kommer att vara livet ut. Tack för allt roligt, mysigt, knäppt och underbart jag har fått uppleva med dig!
Den vackraste stunden i livet var den när du kom Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
Jag förstår precis hur du kände och hur du känner dig just nu. Jag visste inte riktigt om jag skulle skriva till dig först, så nära inpå. Men det kändes bara rätt, jag ville att människor skulle visa att dom brydde sig när Pappa försvann och jag tänkte likadant nu. Även fast jag aldrig kan säga eller göra något för att du ska må bättre så vet jag hur bra det kändes när någon bara skrev att dom tänkte på mig. Det är så svårt att ta in att någon rycks ifrån en, jag brukar säga att man kommer in i en bubbla. För en själv stannar livet av, man förstår ingenting, för alla runt om en fortsätter livet. Alla är som vanligt och själv är man i ett mörkt hål.
Jag finns alltid om du skulle behöva prata, om du bara vill gråta eller vad som helst. Om du bara vill skicka ett sms. Mitt nummer är 073-8415741. Ta hand om dig Anna, lev för Johan nu, jag vet att han vill att du ska försöka. Och kom ihåg att människor som dött inte har försvunnit föralltid, dom har bara gått lite i förväg. Stor kram!!
jag känner inte dig på det viset. Men just nu vill man bara sitta vid dig och ge dig en stor varm kram. Jag finner inga ord då jag inte vet hur det känns, kan tänka mig att världen rasar och allt liksom tar stopp. Det finns så många fina människor runt om dig och du är stark! KRAM
2 kommentarer:
Jag förstår precis hur du kände och hur du känner dig just nu. Jag visste inte riktigt om jag skulle skriva till dig först, så nära inpå. Men det kändes bara rätt, jag ville att människor skulle visa att dom brydde sig när Pappa försvann och jag tänkte likadant nu. Även fast jag aldrig kan säga eller göra något för att du ska må bättre så vet jag hur bra det kändes när någon bara skrev att dom tänkte på mig. Det är så svårt att ta in att någon rycks ifrån en, jag brukar säga att man kommer in i en bubbla. För en själv stannar livet av, man förstår ingenting, för alla runt om en fortsätter livet. Alla är som vanligt och själv är man i ett mörkt hål.
Jag finns alltid om du skulle behöva prata, om du bara vill gråta eller vad som helst. Om du bara vill skicka ett sms. Mitt nummer är 073-8415741. Ta hand om dig Anna, lev för Johan nu, jag vet att han vill att du ska försöka. Och kom ihåg att människor som dött inte har försvunnit föralltid, dom har bara gått lite i förväg. Stor kram!!
jag känner inte dig på det viset. Men just nu vill man bara sitta vid dig och ge dig en stor varm kram. Jag finner inga ord då jag inte vet hur det känns, kan tänka mig att världen rasar och allt liksom tar stopp. Det finns så många fina människor runt om dig och du är stark! KRAM
Skicka en kommentar