På tal om vyer älskar jag naturen som kantar min nya löprunda: Vatten, tät lövskog och en strimma sandstrand. Särskilt fint är det när jag rundar en av holmarna och Umeås stadsbild avtecknar sig lite på håll. Tänker mig att det är som att stå högst upp i Empire State Building och blicka ut över New York - fast i en norrländsk tappning, förstås.
Idag blev jag dock varse om att fler fastnat för denna vackra miljö. Några skolklasser hade fullkomligt invaderat Bölesholmarna och jag fick kryssa mig igenom tre äpplen höga varelser. Vid ett tillfälle misslyckades jag och kutade rätt in i en unge som var fullt koncentrerad på sin lek. Men det kanske var lika bra, pojkar ska tidigt lära sig att inte ställa sig i vägen för kvinnor på frammarsch!
Det jag förresten ville ha sagt med inlägget är att jag nog hittat ett fullgott substitut för min förlorade lägenhetsutsikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar