Chill & grill

Om en timme kommer Emma och VD hit för årets grillpremiär och Valborgsfirande. Fram till i söndags hade jag lyckats glömma bort att det snart var Valborg, så det hela blir lite på volley enligt konceptet Chill & grill. 
Men i goda vänners, mats och vins lag kommer det bli bra!

Nu har dessutom solen börjar spricka igenom molnen, så kanske kan vi även få känna känslan av vår. Hade dock önskat mig en lite mer vårlik grillkuliss...

Kan inte snöhögen på tomten fatta att det är vår??? 

Från magiskt till fiasko

Magisk. Så vill jag beskriva behandlingen jag var på idag, från den inledande nack- och ryggmassagen till den avslutande BB-creamen. Till och med portömningen var härlig. Eller till och med och till och med... Den var faktiskt bland det bästa! Hudterapeuten tog i så att det knakade. Om det var näsbenet som gav vika eller porerna som gav utlopp för för detta ljud är jag inte riktigt säker på, men gött var det i alla fall. Och så fräsch som jag känner mig i ansiktet just nu var det länge sedan jag kände mig.  
Ska absolut satsa på att unna mig fler behandlingar på Estetic här framöver. (Den här gången hade jag förresten ekonomisk hjälp, i form av ett presentkort från Sandra och VD. Tack och bock för det kära vänner!)

Min insats som personal shopper idag kan jag däremot inte beskriva som magisk. I slutändan var det bara jag som shoppade medan Elias fick åka hem tomhänt. Vilket fiasko. Bör dock tilläggas att jag verkligen försökte – tills han ledde mig in på en skoaffär...

Nu ska jag alldeles strax "göra kväll". Måste dock försöka hitta några kläder som jag kan bära imorrn, då jag ska på fest med arbetskamraterna direkt efter att jag slutat jobba. Någon som har ett förslag på en direkt-från-jobbet-till-party-klädsel?

Jagten och Värvet

Tidigare ikväll slank jag och Johan in på biografen här i stan. Vi såg Jakten. En helt fenomenal film – för den som vill känna olust i två timmar. Direkt eftertexterna började rulla utbrast Johan "det var som en enda lång We need to talk about Kevin". Ja, lite så var den faktiskt även om jag tycker We need to... var tusen resor värre som feel bad-rulle. 
Jakten var förresten bra även sett som ett filmverk. Se den!

Och när jag ändå är inne på populärkultur: Jag har i veckan, typ sist av alla, börjat lyssna på podcasten Värvet. Vilket har resulterat i att vi upphört kommunicera här hemma. Jag är så uppslukad av Kristoffer Triumfs intervjuer med fabulösa personer att jag inte hör när Johan försöker prata med mig. 
Hittills har jag lyssnat på avsnitten med Kakan Hermansson, Hanna Hellquist, Nour El-Refai och Magnus Betnér. Fyra av mina favorit-kända personer alltså. Lyssna på Värvet!

Finfredag på ingående!

Jag arbetar helg väldigt sällan numera (speciellt i jämförelse med för nåt år sedan när jag banne mig jobbade jämt!), men den här veckan slipper jag inte undan. Fast innan jag kliver på helgskiftet ska jag njuta av veckans enda lediga dag, som inträffar imorrn. 

Och vilken dag jag har inplanerad sen! Först ska jag göra mitt livs första ansiktsbehandling. För att fira denna premiär slår jag till på lyxvarianten direkt: 120 minuter, inklusive lättare massage och frans- samt ögonbrynsfärning. Återkommer med om det var gött eller ej. 
Senare ska jag agera fikasällskap och personal shopper åt Elias. Då mitt intresse för att handla åt mig själv svalnat rejält samtidigt som jag fortfarande tycker det är trevligt att spana runt i butiker känns det som ett mycket bra val av förströelse. 

Garderobsuppdatering

Jag har blivit sjukt dålig på att shoppa kläder på sistone. Vilket egentligen är bra – både ur ett hållbarhets- som ekonomiskt perspektiv. Ikväll föll dock lusten på att klicka hem några plagg av varierat snitt från Asos. Valet föll bland annat på en tokrolig bomberjacka med 80-talsvibe, en prickig jeansskjorta och ett par mjukisbyxor (!) med rymdprint. Mjukisbyxor är väl inte mitt favoritplagg, men jag har börjat inse att det kan vara bra att ha ett par till hands ibland. 
Längtar tills paketet anländer, för jag börjar känna mig less på mina gamla kläder. Mina gamla kläder som säkert har ett helt år på nacken... 

På tal om att tycka att ens kläder är daterade sekunden efter de hängts in i garderoben: Är det bara jag, eller känns inte vissa modebloggares shoppingvanor tämligen vulgära? 
Utan att peka ut någon tycker jag att vissa borde byta epitet från modebloggare till konsumtionsbloggare. Jag har tänkt den tanken mer än en gång och nu var jag bara tvungen att få den ur mig.

Söndagspynt

Söndagar är vanligtvis mina sunkdagar. Men eftersom jag fyllde sunkkvoten igår genom att gå direkt från sängen ut genom dörren (typ) kände jag för att pynta ögonen och naglar lite extra idag. 
Franskanten försågs därför med en silver-eyeliner och naglarna fick ett par kilar i en annan färg. Det sistnämnda ser dock ut som hej, kom och hjälp mig! eftersom jag (uppenbarligen) inte var så skillad på det här med tejpmanikyr. Men det ser bra ut på väldigt långt håll åtminstone. 

Eyelinern var minsann inte så lätt att fånga på bild. Men det är fint, jag lovar!

Som sagt: Dessa naglar bör betraktas på lite mer avstånd.

Smakerna ingick inte bara ett ljuvt äktenskap

Tanken var att jag skulle åka till Lycksele i helgen. I fredags, den planerade avresedagen, visade det sig att halva min familj är bortresta och därmed avblåste vi det hela. Hur fint Lycksele än må vara åker jag ju faktiskt dit för att umgås med mina nära och kära. 

Såhär i efterhand är jag ändå rätt nöjd över att det inte blev något av planerna. Veckan jag snart lämnar bakom mig har varit hektisk, på det där osköna sättet. Det känns som att jag bara hunnit jobba, äta och sova (alldeles för lite!). Ingenting mer. Så att komma hem i fredags, inte behöva packa någon väska utan istället laga god mat med Johan var nog precis vad jag behövde. 

Och vilken mat vi lagade sen! Entrecôte med chevresallad! Ni vet det där man brukar säga om att smaker gifter sig med varandra? Eller – om man ska ta till ett något grövre uttryck – att någonting knullar i mun? 
Smakerna entrecôte, chevre, soltorkade tomater, avokado och rödvin ingick inte bara ett ljuvt äktenskap. They made sweet, sweet love under bröllopsnatten och hade därefter en drömsk honeymoon. Skulle inte förvåna mig om matens avkomma är den finaste avkomma som någonsin hamnat i en toalettstol... 
(Okej. Jag spårade kanske ur där. Men ni fattar principen.)

Efter den helt himmelska middagen slocknade jag framför en film. Sov nästan 11 timmar, men var ändå inte utvilad igår. Med tanke på det är jag än mer övertygad om att det var väldigt lämpligt att avboka Lycksele i helgen. 

Min lördag bar en touch av söndag

Saker jag gjort idag: 

Suttit i en skidbacke och tjurat över att jag inte fick åka likt alla andra som befann sig där. Jävla knä.
Varit så outhärdligt trött att jag bara ville krypa ur mitt eget skinn. 
Tagit en powernap efter lunch för att bota den hemska tröttheten. Det fungerade. 
Suttit och solat utomhus i bar överkropp. 
Hälsat på ett oräkneligt antal gulliga kaninungar. Ville sno med mig fyra av dem hem. 
Druckit bubbel iklädd underställ. 
Ätit viltpytt med älgkött i. Mmm... 
Spelat kort och förlorat. 
Inte alls dokumenterat dagen i bilder, bortsett bilden nedan på maten: 

Att färglägga ett kök

Jag är inte överdrivet intresserad av inredning. Däremot blev jag intresserad av att liva upp vårt grådassiga 50-talskök för en tid sedan, vilket har resulterat i att jag köpt in (och fått!) pastelliga attiraljer eftersom. 
Maten smakar faktiskt lite bättre numera när jag får avnjuta den i en någorlunda kamouflerad bunker. 

Det må inte se mycket ut för världen, men om jag hade en förebild hade ni förstått den klara förbättringen (och innan någon påpekar den förargliga detaljen: Ja, jag vet att en lampa är trasig!).

It's a sad, sad story when a mother will teach her daughter that she ought'a hate a perfect stranger

Dixie Chicks - Not Ready to Make Nice

En gång i halvåret brukar jag återupptäcka denna låt och dess fantastiskhet. Älskar styrkan, ilskan och hur Dixie Chicks står upp för sig själva i den. Förutom att låten är väldigt, väldigt bra musikaliskt alltså. 
Det blev tre varv av den på repeat ikväll medan jag dammsög, ackompanjerat med falskt gnolande av undertecknad. Längtar nästan till om ett halvår när jag får lyckan att upptäcka den igen.  

Sno stilen – golfspecial

Eftersom jag numera bor ihop med en sponsrad golfare har jag iklätt mig rollen som hans personliga stylist. Min vana av golfstyling är relativt blygsam, men av min insats idag att döma är jag en naturbegåvning. 
Kolla bara in följande outfits och låt dig inspireras: 

1. "Colour blocking" 
För golfaren som vill ta ut svingarna stilmässigt. Begränsa färgskalan till två nyanser, helst så omatchande som möjligt. Försök tänka som ett barn!
Denna outfit piggar garanterat upp din golfrunda. 

2. "The carrot"
Monokromt har aldrig varit hetare, så med en färg från topp till tå är du med på (golf)banan. Med en lysande färg, som orange i det här fallet, begränsar du även risken för att råka bli träffad av en golfboll.
För mer inspiration till denna look: Bildgoogla Ricky Fowler.

3. "Preppy golfer"
Med inspiration från överklassen kommer denna look. Krispig, stilren, ljuv – denna klädsel kommer dra till sig många gillande blickar i sin enkelhet. 
Dock ingenting för den praktiskt lagda. Denna klädsel kommer generera många timmar i tvättstugan, i jakt på att sudda ut greenernas oförlåtliga gräsfläckar. 

Som sagt: Jag är en naturbegåvning när det kommer till golfstyling. Nu tänker jag luta mig tillbaka och invänta samtal från golfeliten. Tiger, McIlroy, Lewis – call me!

Med tankarna på annat håll

Robban påminde mig för en stund sedan om att jag har en blogg. Ja, jag har faktiskt nästan glömt bort det i veckan! Dels för att det har pågått alldeles för mycket i min skalle under veckan, men också för att jag haft ganska mycket för mig. Ganska mycket roliga saker, till och med! 

Bland annat har Ewa bjudit mig på middag på Angelini. Har inte träffat Ewa sedan i höstas, så det var på minst sagt på tiden att få sitta ner och surra med henne några timmar. Att dessutom få avnjuta det goda sällskapet med god mat var förstås en bonus! 

Sedan har jag även haft nöjet att hänga med syrran, Thiger och Idamari vid skilda tillfällen. Grym vecka må jag säga, när jag fått träffa fyra favoritmänniskor på raken. 

Nu återstår det att se om jag blir bättre på att blogga här framöver (och då med mer än bara korta, tråkiga sammanfattningar). Ärligt talat så har jag snuddat vid tanken på att lägga ner detta. Men å andra sidan – varför vara så drastisk? Bara för att jag är relativt opepp på att blogga för tillfället finns det ju ingenting som säger att jag inte kommer få världens inspiration och motivation snart igen. 

Ska faktiskt knåpa ihop ett inlägg redan nu om något jag ägnade mig åt för några timmar sedan. Så stay tuned Robban! :)

I brist på andra bilder slänger jag upp en bild från några helger sedan, när jag hade tjusigt hår och öppen mun.

Inte så fotogenik kanske, men jävligt god!

Idag vankades det söndagsmiddagarnas söndagsmiddag: Palt! 
Det var faktiskt första gången jag lagade palt utan min käre fars vakande ögon. Men det gick faktiskt fint även nu när jag istället teamade med Johan – och det trots att vi saknar både hushållsassistent och en riktig paltgryta. Något lösa i ytterhöljet blev paltarna möjligtvis och lite för lite salta för min smak (jag vill ha min palt salt som Döda havet), men det rättar vi till nästa gång. Då ska de banne mig smaka perfektion.

Gav mig även på att fota middagen, men insåg snabbt att denna norrländska läckerhet inte gör sig speciellt bra på bild. Speciellt inte när man som jag äter palt utan lingonsylt. 
Paltfotandet fick mig förresten att minnas tillbaka till när jag som liten deltog i en tävling där man skulle rita sin favoritmat. Jag ritade en grå klump med tillhörande pratbubbla där det stod "Jag är en palt!". Och tro ni på fasen att jag faktiskt vann tävlingen! 

Det skulle vara roligt att se hur överjävligt fula resterande tävlingsbidrag var.

Objektiv, nostalgi – och aprilväder

Eftersom det har gått några dagar sedan sist jag bloggade kör jag en snabb recap över den närmaste dåtidens bra och inte så fullt lika bra händelser. 

På pluskontot: 
+ Jag har fått ett nytt kameraobjektiv av min kära sambo! Ett Nikkor AF-S 50mm f/1.8G, som ska ge fin bokeh men som jag dessvärre inte hunnit leka med speciellt mycket. Men vänta i bara, här ska fotas porträtt och matbilder så det står härliga till! 

Jag testade att skjuta av några bilder med nya objektivet, och ja – jag tror verkligen att vi kommer ha väldigt roligt tillsammans framöver.

+ Igår hade jag VD på besök. Vi körde sing along till bland andra Backstreet Boys innan vi nostalgikollade 8 Mile. Det slog mig då vilken fin uppväxt jag haft ur ett popkulturellt perspektiv! 

En bild från när jag hängde med VD i somras.

+ Igår var det även exakt en månad sedan jag opererade helvetesknäet. Var ute och gick en kort sväng då det slog det mig hur tur jag haft med läkningsprocessen, jämfört med de skräckexemplen jag hört om andra som legat hemma i kraftiga smärtor flera veckor efter sina korsbandsoperationer. Så, tack helvetesknäet för att du är på min sida ibland åtminstone. 
+ Fick ett sms av en kär vän igår om att hon låg på BB med en nyfödd liten jänta vid sida (eller på sitt bröst kanske, hon specificerade inte ungens placering vid tillfället). Som jag väntat på det där barnet! Åtta månader och två dagar för att vara exakt. 

På minuskontot:
- Efter att ha blivit bortskämd med solsken och plusgrader i en månads tid vaknade jag imorse upp med ett vinterland utanför fönstret. Dra åt skogen, aprilväder!

Every day is leg day

Det har gått en månad sedan jag satte min fot på gymmet och jag längtar tillbaka som aldrig förr. Vilket egentligen är rätt ologiskt, eftersom jag aldrig tränat lika mycket som nu. 
Ungefär två timmars träning per dag har jag lyckats skrapa ihop den senaste veckan. Ja, det handlar om rehabträning med en massa duttövningar som känns skitfåniga – men så lyckas jag klämma in 270 benböj om dagen också vid sidan av allt duttande... 

Hur som. Jag vill träna på riktigt! Känna svetten rinna, få darriga ben och skakiga armar, köra skiten ur kroppen. Och bygga muskler, förstås. Med nuvarande träningsform kommer jag i bästa fall ha bitiga lår till en övrig degig kropp lagom till beach-säsongen.

Mer påskeri!

När vi slutligen lämnade Rusksele i söndags åkte vi direkt till Johans mamma för att äta påskmiddag. Jag var så trött, så trött efter helgens strapatser men turligt nog fick den goda maten och det trevliga sällskapet mig att hålla mig vaken. Och Johans underbara syskonbarn, förstås. 
Herregud, vad de där ungarna kan få mig att skratta! Blir det inte ståuppkomiker av hela bunten i framtiden blir jag nästan förvånad.

Alvin inspekterar morbrors påskäggskonst. Jag tror det fick godkänt.

Johans systers ägg var något mer... psykadeliskt? 

Jag anar stark konkurrens i linsluseriet.

Som sagt - Nils tycks trivas förträffligt framför kameran. Medan Kerstin än så länge verkar tycka det är roligare med påskfjädrar än kamerablixtar.

April, april och ett superbt påskfirande

Givetvis var förra inlägget, om att jag har pajat knäet på nytt, ett aprilskämt. Eller givetvis och givetvis – faktum är ju att jag är en klantskalle så det hade lika gärna kunnat vara sant. Men kul att jag fick sätta dit Emma som själv alltid ska försöka lura en. Och att få driva vidare med min oroliga mamma, som ringde för en stund sedan och frågade hur det stod till, var också roligt. April april, mina damer! 

Nej, helgen har minsann varit helt fantastisk helt utan fadäser. Exakt såhär fantastiskt har jag haft det:

Idel soliga dagar med gnistrande, vita vidder. 

Bländande ljust, kalla öl och dålig fiskelycka. Och så en vacker pojkvän på det.

Katten Sven blev min – och alla andras – storfavorit, med det klassiska understället som god tvåa. Kuriosa: Sven är en honkatt. 

Dagtid har exakt allt tillagats på öppen eld. Vi behövde knappast svälta.

Skogshuggarmanér är brukligt ute på vischan. Skotrarna ni skymtar i bakgrunden var helgens mesta fortskaffningsmedel. 

Vi fick också beskåda hundarnas motsvarighet till Davids kamp mot Goliat. 

Med magar fyllda av korv och varma mackor samt våra strupar fyllda med frisk luft har dagarna avrundats med afterskoter på altanen tills solen gått ner. 

Fast nu inser jag hur svårt det är att återge exakt hur fantastisk påskhelgen varit, så bilderna får fungera som dugliga ledtrådar. Hoppas ni också haft en underbar ledighet! 

Och historien upprepar sig

Ibland funderar jag om det bästa för mig inte vore om jag levde resten av mitt liv i ett vadderat rum.
En väldigt solig, rolig, härlig påsk fick ett abrupt slut igår när jag rycktes med i leken med helgens hundsällskap. I ett försök att finta en av jyckarna smällde det plötsligt till – PANG! Det tog ungefär en halv sekund innan jag förstod att jag låg på backen och att det var mitt olycksknä som gett vika. Eftersom jag knappt kunde stå, än mindre gå, var det bara att (låta andra vänliga själar) packa ihop mina saker och åka in till akuten i Lycksele. 

Efter en evighetslång väntan där kom en potentiell dom: Jag har töjt ut mitt nytillverkade korsband. Vilket i klarspråk betyder: Jag måste operera om knäet. 
Imorrn väntar magnetröntgen, då får jag veta hur den slutgiltiga domen lyder. Tills dess ligger jag kvar här i sängen, stirrar upp i taket och förbannar mig själv. 

Jag vet att jag är en klantskalle, ni behöver inte påpeka det för mig. Tack på förhand.