Tydligen var gårdagens bana den mest tekniskt svåra som Toughest byggt hittills. Det blev fler straffrundor än jag räknat med (målet innan var att klara alla hinder, men det visade sig ju vara totalt orealistiskt om en inte tillhörde eliten, hehe) och flera kalla plask ner i vattenhindren. Idag har jag blåmärken, bulor samt rivsår över hela kroppen och framför allt en jäkla träningsvärk i musklerna.
Men! Toughest var definitivt det roligaste loppet jag deltagit i hittills. Lite som en åtta kilometer lång lekpark, om än en avancerad sådan. Jag och syrran höll ihop hela loppet; lyfte varandra över väggarna när armstyrkan inte räckte till, high fivade i tid och otid och utbrast i omotiverat många "hääärligt!". Utan henne hade det inte ens varit hälften så roligt.
Jag kan alltså konstatera att vi levde upp till vårt uppsatta mål om att ha kul. Och fastän jag inte klarade alla hinder så är jag stolt över att jag grejade vissa som vid första anblicken såg oövervinnliga ut.
Nu längtar jag redan till nästa års Toughest, för satan vad roligt det är att leka!
2 kommentarer:
Ja ni var verkligen tuffa måste jag säga och det bästa var ju att ni hade kul! Ni utstrålar verkligen glädje på bilderna :)
Ett starkt team är aldrig fel.
Mami: Nej, tack för att du gett mig en så bra "lagkamrat"! <3
Skicka en kommentar