1 maj har kommit att bli Den stora krossardagen för min del. Förra året krossade jag skärmen på min mobiltelefon på Ritz uteservering. Året innan krossade någon mitt hjärta. Det var inte utan att jag var nervös när jag slog upp ögonen i måndags.
Men allting höll.
Jag hälsade på Sandra och lille Arvid. De höll.
Jag tog en ytterst sällsynt tupplur på eftermiddagen för jag var så pass uttråkad. Sängen höll.
Jag åt middag med mamma och Micke innan jag åkte tillbaka från Lycksele. Magen höll.
Jag åkte tåg. Det höll.
Jag vill inte ropa hej, men kanske är 1 maj-förbannelsen nu bruten.
Nu ska jag åka från jobbet, direkt hem till Thiger och Thomas (och lille Valdemar, förstås!) där jag ska bli bjuden på middag. Den ultimata vardagslyxen, att inte behöva laga maten själv. Och så ska det bli fasligt kul att träffa denna favorittrio!
1 kommentar:
Härligt att du klarade helgen utan missöden! Det var "bara" mor din som inte höll riktigt - men trevligt hade vi :)
Skicka en kommentar