The mirror issue

Just nu gillar jag inte Umeå-bloggaren Foki. Ja, alltså jag har ingenting emot henne eller hennes blogg egentligen. Jag tycker bara inte om att hon har köpt min spegel i dag och strör salt i mina sår genom att visa upp den på sin blogg.

För att göra en lång historia kort: För ungefär två år sedan köpte jag en likadan spegel som hon har införskaffat i dag. Det var ett helvete att få hem den i Simons lilla Audi 90 som jag hade lånat den dagen, men jag älskade verkligen den vackra spegeln. Nu är den tyvärr inte i min ägo eftersom Simon har kidnappat min darling i vitt trä till sin nya lägenhet. För så sent som en vecka sedan var jag inne på Jysk och klagade högljutt inför Tina över att de höjt priset med 450 spänn (!) på spegeln sen jag köpte den.

MEN! Så ringde Tina i dag och sa att spegeln är på halva priset. Yes, tänkte jag och var nästan på väg att kuta till Jysk för att återförenas med min älskling. Men så slår det mig - spegeln är inte precis lätt. Det är inte en bit kaka att bära hem den till mig. Därav sitter jag här och svär över att Foki lagt vantarna på min spegel och inte jag (ännu en gång).

(Kan tilläggas att jag och Simon gjorde upp i godo om spegeln, så egentligen har han inte kidnappat den i regelrätt mening. Men jag tjurar ändå över att han har lagt vantarna på min skönhet medan jag vackert får nöja mig med en tråk-hallspegel från IKEA.)

Jag. Vill. Ha.

Kom ihåg att jag skrev det här efter bara första dan på gymmet...

I feel so fucking great!
Jag genomförde dagens pass med en sällan skådad entusiasm. Visserligen har jag aldrig tyckt att det har varit tråkigt att träna sedan jag började på Korpen här i Piteå men det funnits dagar när jag fuskat mig igenom övningarna... Idag tog jag dock i för kung och fosterland, vilket syntes på den ansenliga svettmängd min kropp producerade. Alla som någon gång har besökt en gym i Lycksele vet nog hur det bara sprutar svett om "norsken" - nu däremot har man mött sin överman. Stepbrädan var blöt efter att jag gjort armhävningar på den...

Bye bye beach 2009 och hello winter 2009 säger jag bara! Hädanefter skiter jag i allt vad strandkropp heter och satsar på ett klädsamt sexpack under Helly Hansen-stället när snön kommer. (Fast vi får se om jag står fast vid det när endorfinerna slutat flöda i kroppen...)

Slut på sötbrödsdagarna...

Om ganska precis en timme börjar träningssäsongen för mig igen. Och det efter att jag slappat i snart tre månader!!! Jag vette fan hur det kommer att gå, jag känner mig mer som en dallrig degklump än en fitnessbrud i form. Men pallrar jag mig inte iväg på styrkemixen idag blir det knappast bättre...

Wish me luck!

Skön kväll!

Det är stört skönt med en lugn filmkväll i ens ensamhet efter två kvällar med galej. För att inte tala om hur härligt det är att komma hem till min lägenhet efter att ha åkt Lycksele tur och retur på två dagar (men som jag svarade anonym i förra inlägget: man är väl inte den som bangar en fest...)!
Nu skulle jag bara haft min karl liggandes i sängen så skulle allt vara top notch.

Kiss och bajs och gå i säng är det som gäller nu! Imorrn njuter jag av sista sommarlovsdagen och uppdaterar vidare om personalfesten.

Första festen för säsongen

Nu börjar förfesten! Eller snarare förförfesten, om jag ska vara helt korrekt. Emma är just på väg upp till mig, vi ska förgrogga lite här innan vi går till den riktiga förfesten på Ankars. Därefter väntar kick off-fest på Kåren.

Även om det känns jätteroligt att festa i Piteå igen är jag lite nervös. Inte inför själva festen, utan mer inför morgondagen. Tjugo i nio måste jag sitta på en buss på väg till Lycksele om jag ska hinna till firmafesten imorrn. Och med tanke på hur bakis jag var igår bara efter lillördan bådar det inte gott...
Jaja, men det ska väl gå på något sätt. Jag orkar inte oroa mig för det nu i alla fall, nu är det skål och botten upp som gäller!

Den här låten kommer jag försöka konkurrera ut Emmas kära Arvingarna med i kväll...

Lugnet före helgen

Det har varit en riktigt lugn fredag för mig idag. Jag klev upp strax före nio och hann med lite grooming innan frukosten, bland annat fick med slitna hår en omgång med inpackning och min hud som fortfarande flagnar efter resan åkte på en överdos hudkräm. Sedan har jag packat upp det sista (okej, jag har lite kvar...) och varit en sväng på stan för att se när nollorna utförde förnedrande uppdrag. Det sistnämnda var inte så spännande. Det var alldeles för snällt av phösarna att låta de nya studenterna kuta igenom stan och skrika "jag är en nolla" och dansa cha-cha genom Clas Ohlson.

Nu väntar en kycklingsallad på att landa i magen innan öl och cider ska ner på samma ställe!

Jobbtips till arbetslösa ungdomar

Sökes:
Ambitiös och effektiv yngling som kan packa upp saker och vika kläder. Ingen förkunskap krävs. Det är ett extra plus om Du kan städa skiten (lägenheten) efter att Du packat upp väskor/påsar/lådor.

Finnes:
Ett bombnedslag (a.k.a. lägenhet) i behov av att bli röjt.
Lön utgår i form av bra musik och roliga historier under tiden Du utför arbetet.

White party, Laganas

En stor besvikelse från Laganasresan var definitivt den uteblivna dansen på bardisken. Jag har dansat på bardiskar förr, jag älskar att dansa på bardiskar, jag vill dansa på en bardisk igen!
Men jag fick åtminstone dansa på en flytbrygga under vår resa, det har jag inte gjort förr. Speciellt inte ackompanjerad av en känd DJ från London vars namn jag glömt (jag är inte speciellt insatt i DJ-svängen...).
Nåväl, här är bilder från the White Party som vi förärade med ett besök.

Allt drog igång när det fortfarande var ljust ute

Det flytande dansgolvet! Ser ni mig och VD? Spana förresten in tjejen i grön väska som flashar skinkorna - äntligen någon som spelar i min liga!

Dancing in the dark...

Någon kille som rev av ett partytrick.

Chris och hans kompis var två trevliga britter...

... tyvärr hade även de sina baksidor.

Hello darlings, we're going to party together tomorrow

Inte är det så konstigt att jag älskar skor när det finns sådana här gobitar ute på marknaden! Fast hur mycket jag än gillar skor tycker jag om min Johan ännu mer (speciellt när han köper übersexiga heels till mig...).

Bra start på lillördagskvällen

Om jag inte hade varit ensam här i min lilla lya skulle jag be någon ge mig några piskrapp och skrika "klantarsel" åt mig. Jag lyckades nämligen just hälla ut ett piercingsmycke i slasken efter att ha kokat det. Så. Jävla. Sämst. Jag. Är.
Dessutom var smyckesbytet det enda jag planerat i utseendeväg inför lillördagsutgången (fråga mig inte hur jag kom på den idén, ingen ska ju ändå se mina bröstvårtor i kväll!). Därmed sitter jag här nu, osminkad och utan att veta vad jag ska ha på mig.
Så går det när man ödslar tid på att förbanna sig själv istället för att planera.

Rörigt inlägg (men det matchar mina tankar)

Då har jag varit tillbaka i Piteå i över ett dygn. Vilket känns konstigt men efterlängtat. Jag har ju spenderat över två månader i Västerbottens inlands djupaste skogar och velat tillbaka till "storstan" (läs: en större stad) men nu när jag äntligen är tillbaka i Norrbotten känns det... Ja, jag vet inte. Roligt såklart, men samtidigt som jag har varit här hela tiden om man bortser från packningsröran på golvet.

Jag är förresten också väldigt avundsjuk på alla nya studenter som nollas just nu - JAG VILL OCKSÅ VARA MED!!! Förstå ändå vad roligt det skulle vara att vara med under nollningen, men i form av phösare i klädd cape och solglasögon i 1,5 vecka. Det ska jag banne mig vara nästa år.

En känsla till har poppat upp inom mig för så sent som för två timmar sedan. Saknad. Johan lämnade nämligen Piteå i kväll och jag grät en skvätt när han sa en fin sak. Vilket i sin tur ledde till att jag började känna mig blödig och mesig och, ja...
Jag är helt enkelt ett känslomonster just nu. Tur att det går att skylla på lingonveckan.

Packningspaus

Puh, vad jobbigt det är att packa! Jag sticker upp till Piteå igen imorrn, men det var först för en timme sedan jag uppbådade nog mycket energi för att orka plocka ihop mina pinaler. Om jag inte hade min privatchaffis inför morgondagen som piskar mig att fortsätta skulle jag nog skita i allt och hoppas på att sakerna plockar ihop sig själva.

Nej, nu är det back to business som gäller. Hejdå Lycksele och hej Piteå så länge!

Sånt vi fördrev tiden med i Laganas

Som sagt. Det finns jättemånga saker att berätta från vår Greklandsresa. Historier om pain in the ass-britter. Anekdoter om strandförsäljare som ropade "sallad" hela dagarna helt monotont. Minnen om svenskt civilkurage och när jag och Sandra för en sekund fick för oss att VD trodde rabbit var en fisksort. Men, ja... Jag gör det enkelt för mig. Så här kommer de första bilderna på vad vi sysselsatte oss med i den zakyntohoska turistorten.

Varje kväll spenderades på mer eller mindre mysiga grekiska tavernor där vi avhandlade ämnen såsom barndoms- och gymnasieminnen, fiskehistorier, sport, mens och bajs (undertecknad höll såklart mest låda om det sistnämnda).

Jag drack en pint öl till varje middag, med undantag när jag kände mig riktigt risig.

Vi drack piña colada av ren nyfikenhet, jag kom med underfund att det är riktigt äckligt. (Sex on the bar var mycket bättre!)

Vi badade i poolen två dagar för att slippa saltvattnet...

... men den största delen av resan spenderade vi på våra luftmadrasser vid stranden. Jag och VD var förresten tvungna att köpa nya madrasser för att några dumma norskor snodde våra första.

Några kvällar vigde vi åt den ädla sporten biljard. Vilket jag för övrigt sög rejält på.

Jag och Sandra posade för Gilettes nya rakbladskampanj.

Jag slog även ett slag för den svenska trenden "gällivarehäng". Det blir spännande att se om den blir något mode av det i den grekiska övärlden...

Blondes have more fun!

"En dag på stan" 2009

Tid för landning i vardagen

Idag har jag en riktigt landar-dag. Gårdagen vigde jag åt att åka emellan familjemedlemmar för att äta lunch, fika, äta middag, fika igen och visa bilder från Laganas - därför hann jag inte packa upp och tvätta.
Förutom tampas med ett ton tvätt försöker jag också få fason på håret idag: 14 dagar av salta bad, duschar, föning och plattång har gjort mitt hår riktigt risigt och gult. Hade jag inte besuttit en väldig längtan efter långt hår igen hade jag lätt rakat av mig allt...

Nu börjar det i alla fall bli dags att tvätta ur inpackningen, återkommer senare med en bildboom från resan. Tills vidare bjuder jag på semesterminnen i form av sommaren 2009's mest spelade låtar i Laganas. Jag kan garantera att den första låten spelades mer frekvent än en vanlig sommarplåga i Sverige...

Laganas 2009

Rolig. Härlig. Underbar. Tre ord som traditionellt brukar användas för att beskriva en utlandsresa. Nu är jag hemma från vår tripp, och jag ser ingen anledning till att använda en anna beskrivning. Vår resa till Laganas var rolig, härlig och helt enkelt underbar. Jag gillar verkligen en livsstil där mitt största problem är sanden som letar sig in mellan lakanen när jag ska sova, då de jobbigaste stunderna är de när jag håller på svettas ihjäl på stranden och mitt svåraste val är vilken bikini jag ska bära.

Jag uppskattar rutinerna jag faller in i utanför Sverige. Att kliva upp till ett dukat långbord med frukost (även om jag ibland saknar yoghurten med flingor-frukosten jag äter hemma). Bara ha tandborstning och solskyddsinsmörjning som beautyrutin. Läsa ett hundratal sidor i en bok på stranden och svalka sig i havet när solen blir för påtaglig. Gå upp från stranden på eftermiddagen och sätta sig i skuggan innan man tillslut gör sig i ordning för kvällens middag och eventuella äventyr... Den rutinen skulle jag kunna tänka mig att halka in i fler veckor under året.

Sällskapet har självklart varit resans A och O. Det har varit jätteroligt att spendera 14 dagar med VD och Sandra på en grekisk ö (+ 3 uppvärmningsdagar i Stockholm!). Speciellt nu när vi träffas så sällan efter gymnasiet. Jag var ärligt talat lite nervös innan för att nästan tre veckor så nära inpå varandra skulle ge påfrestningar på vår vänskap men mina farhagor har inte alls besannats. Visst har det funnits stunder när vi inte velat sitta i varandras knä och plocka sand ur håret på varandra - fast några bråk har det inte blivit! Jag är enbart glad och nöjd med de människor jag spenderat de här veckorna med.

Det är kanske nu, dagen efter hemkomsten, jag skulle börja rabbla allt vi varit med om. Men jag tror att anekdoterna får ligga och vila en dag innan jag delger de på bloggen. Om jag känner mig själv rätt kommer jag att bjuda på historier och bilder från Laganas fram till årsskiftet...

Jag kan i alla fall konstatera att det är skönt att vara tillbaka igen - allt det roliga, härliga och underbara till trots. De sista dagarna hade vi alla byggt upp en längtan efter saker som förknippades med hemma. Sandra längtade bland annat efter mjölk och VD var sugen på korv och makaroner. Själv hade jag ingen matcravings (varför skulle jag ha det när jag fick njuta av det grekiska köket och kalla öl varje dag?), däremot hungrade jag efter Spotify, att inte ha sin garderob nerknölad i en väska och efter svenskar. Det sistnämnda berodde på att jag (vi!) var jäkligt less på britter efter att ha omgetts av de i två veckor. Missförstå mig rätt: de kan vara väldigt trevliga och sköna personer men när majoriteten tycks ha glömt att ta med hjärnan från en ö till en annan är det lätt att bli lite hatisk mot de.
Hur som helst. Jag och många har sagt det förr och jag väljer att säga det igen: borta bra men hemma bäst... Även om borta innebär 40-gradig värme, sköna rutiner och sand i sängen.

Tre av mina favoritbilder från Laganas:

Vi tog en standpromenad ut till ön där vi festat på ett White Party några kvällar tidigare, de små prickarna på bron är inga mindre än VD och Sandra.

Inne i en grotta dit inte ens de grekiska solstrålarna lyckades leta sig in. De gjorde sig i alla fall påminda i grottöppningen.

Jag älskar den här bilden bara för att den uttrycker genuin glädje. Eller en sjuhelvetes lycka, som jag kanske snarare skulle beskriva det.

Smell you later

NU FAR VI!

Vi anländer till Stockholm i kväll vid femtiden, roar oss där till på tisdagmorgon och sen LAGANAS. Woho!

Hinner inte skriva något mer, ska åka nu. Dessutom är jag alldeles för uppspelt för att formulera något vettigt. Puss på er!

/ Anna - Hon som pratar i falsett (mitt nuvarande bloggnamn, eftersom jag är sjukt förkyld...)