Förhandsvisning av min Halloweenoutfit

Jag har INTE för avsikt att göra videobloggandet till ett stående inslag, men eftersom det är så roligt att leka med Johans MacBook var jag tvungen att spela in en till. I den här får ni se vad jag ska ha på mig i kväll...

Årets videobloggare 2010?

Jag hittade Photo Booth på Johans dator igår, den upptäckten har resulterat i en hel del lek... Nyss försökte jag spela in en videoblogg. I de fyra första började jag bara skratta för att det kändes så fånigt att sitta och prata för sig själv. Den sista började dock riktigt bra, tills Lisa ringde på dörren och störde mitt blivande mästerverk. Men jag bjussar på den ändå, bara för att ni ska få se hur förträfflig den hade kunnat bli.

Det här är faktiskt min andra videoblogg, den första får ni leta efter om ni är nyfikna... Haha.

Efter vaccinationen

Efter gårdagens flu shot mår jag lite halvtjyvens. Lite armont och feberkänslor har kommit som biverkningar - men jag går åtminstone fortfarande bättre framlänges än baklänges! 

Ska pallra mig in i duschen nu och fixa till mig - (bild)bevisligen är jag inte mitt fördelaktigaste jag just nu.

Mina bebisar har flyttat!

Om någon har undrat över vart mina bebisar - Heavy och Metal - har tagit vägen kan jag meddela att de är i trygga händer. De har nämligen hamnat hos moster Lisa! Jag hade gärna velat ta upp de till Piteå, men bor man som jag på 28 kvadratmeter är det inte så lätt att rymma de någonstans... Det skulle kännas lite taskigt att hysa in de i garderoben. 

Idag har jag i alla fall lekt lite med gógumman (Heavy), hon är så himla söt! Skåda bara bilderna nedan!

Location: Lycksele

Förresten! Jag befinner mig i Lycksele sen igår. Det har blivit ett jäkla flängande fram och tillbaka i tre veckor nu, men när jag är klar med helgens arbetspass ska jag parkera min fötter i den norrbottniska myllan för en tid. 

Idag har jag roat mig med lite diverse saker. En lunchdate med min pojkvän. Vaccinering mot svinis (nu återstår det att se om jag är halvt förlamad imorrn, scary!). Fotografering av pappsen till en uppgift i fotokursen. Lite lek och plåtning av min söta Heavy.  

Om bara en liten stund ska jag möta upp min fina vän Tina. Vi ska röra ihop en förhoppningsvis god middag och sen får vi se vad som händer. Det blir nog roligt hur som! 

Tur att idioter inte är en riskgrupp

Om det är något jag kan bli jävligt irriterad på är det idioter. Och då menar jag inte bara idioter som i pedofiler och våldtäktsmän - jag räknar även in vanligt folk som har otur när det tänker. 

Typexemplet på idioter måste ju vara de som går på det som visas i klippet nedan. Har de någonsin hört talats om kritiskt tänkande? Eller är det för svårt att få in i deras tjocka huvuden?

Klart att man kan skita i att vaccinera sig. Men att grunda sin anti-vaccineringsåsikt utifrån den här skrönan.... Ja, då är man så dum att man faktiskt förtjänar en rejäl släng av svininfluensan. 

Jag känner för att lägga en pizza

Härmed har jag ett viktigt förkunnande att göra: Jag ska hoppa av journalistutbildningen.

Jag ska nämligen bli pizzabagare istället!

Åtminstone överlägger jag det efter den den ytterst delikata pizzan jag gjorde i kväll. Den var så god att änglar prydda med de ljuvaste Louboutin-skorna dansade i min mun. Muuums!

Nackdelen med att pizzan blev så god är dock att jag nu mest känner för att spy eftersom jag tryckte i mig för mycket. Men om jag skulle spy skulle det vara det angenämaste kräket någon skådat.

Återstoden av the masterpiece

Obs! Obs! Obs! Du har väl inte missat ordvitsen i min rubrik..? GÖTEBOR'SHUMOR!

Ofrivillig måndagsfest

Klockan var 23.45, jag hade just gått och lagt mig och pratade med Johan i telefon. Då började det plötsligt ringa på dörren.
Eller förresten, fel av mig. Det fullkomligt tjöt ifrån ringklockan och det lät som dörren höll på att bankas in. Efter att jag dragit iväg en ramsa om hur lite värda och hur dumma i huvet personerna som åstadkom detta läte var virade jag in mig i täcket och öppnade dörren.

Då möts jag av en fotoblixt rakt i fejan och utanför står fyra flinande och en aningen fulla killar. Men nej, det var inga paparazzis som hade insett min storhet utan André, Jonny, Philip och Gustaf som kände för att jävlas. Det hela fick dock en oväntad vändning när jag helt plötsligt bestämde mig för att följa med de till lägenheten bredvid för att vara med på Gustafs 20-årsfest.

Jag fick mig i alla fall en öl och två gröna tårtbitar så sammantaget var jag rätt nöjd. Dock ruvar jag på hämnd, ingen rycker upp mig ur sängen och fotar mig enbart klädd i täcke ostraffat.

I will never hear you bark again

Idag är det elva dagar sedan Zorro klev in i hundhimlen. Och även om jag inte gråter mig till sömns som jag gjorde kvällen innan och efter han avlivades sörjer jag honom fortfarande.

Det kanske låter fånigt men vi är/var så lika han och jag. Sådan herre sådan hund, ni vet.
Vi är/var tokstollar båda två som kan/kunde få ett knäppt infall helt plötsligt. Vi gillar/gillade att stå i centrum, gör/gjorde vi inte det påkallar/påkallade vi uppmärksamhet fort. Och så lossar/lossade vi grymt mycket hår.
I andras ögon var han kanske "bara en hund", för mig var han en trogen vän.

Jag har varit hos pappa tre gånger sedan Zorro försvann, och varje gång väntar jag på att han ska komma springandes nedför trappan och vifta på svansen. Jag gör mig beredd på att klappa honom, och att han sedan ska slänga sig på rygg för att bli kliad på magen. Men det händer inte.

Jag saknar dig, lillebror.

Zorro, jag och Berit i somras. Vilket team vi var!

Ibland är mediokert gott nog

Under gårdagen satt jag med världens ångest. Och det var inte bakisångest om någon trodde det, jag skötte mig näst intill exemplariskt i lördags. Nej, jag hade ågren över slutuppgiften i medieteori. Jag arbetade med och våndades över den redan i torsdags (vilket utmynnade i det här inlägget) men bestämde mig då för att avsluta den just igår eftersom deadlinen var klockan 16.00. Jag jobbar ju som jag har sagt tidigare bäst under press.
Men trots att jag hade tiden tickande i örat under gårdagen, trots att jag var tvungen att lämna in den igår gick det sådär. Jag blev dock klar men långt i från nöjd.

Därmed blev jag väldigt nöjd när jag fick reda på redan idag att jag är godkänd i medieteori. Skit samma att slutuppgiften inte var helt hundra, jag tror ändå inte på att man kan vara sitt bästa jag jämt.

Födelsedagsfirande, bildversionen

I lördags firade vi Elle hela dagen lång. Fast egentligen fyller hon ju 22 år idag, så grattis igen!

Festen drog igång redan klockan 13, då klämde vi ihop oss sju pers inne i en bastu. Trångt var det, men väldigt varmt och mysigt!

Eftersom jag och Johan inte var med på bastubilden får ni oss här i half naked-edition. Han är så fin min kära pojkvän!

När vi hade duschat av oss bastusvetten och snofsat till oss blev det middag på Knut'n. Vissa (läs: sorseleborna) var mer i gasen än oss andra och hann både med att välta vinglas och driva de stackars servitörerna till vansinne. Själv önskade jag mest att jag hade tagit med mig skämskudden... Men det var väldigt roligt ändå!

Återigen: Johan och jag. Fast mer påklädda under middagen, såklart.

Efter att alla var mätta och belåtna (och vissa ännu mer rund under fötterna) förflyttades festen till Elle och Jörgen. Födelsedagsbarnet fick öppna ett paket...

... och grabbarna förärade henne med en sång. Min lilla kille ställde sig på en stol för att inte känna sig just liten, haha.

Kvällens lek hade ett minst sagt akrobatiskt tema. Titta förresten hur nöjd jag ser ut över att ha Jörgen mellan mina lår, HAHA!

J & E verkar ha tränat på det här förut...

Slutdestinationen för födelsedagsfirandet blev det gamla, goá hotellet. Där stötte jag bland annat på Johan med sällskap som hade pre-halloweenparty. Jag höll på kissa på mig av skratt varje gång jag skymtade hans munkrakade skalle! I övrigt var det ganska segt på hottan. Inte tråkigt, men tiden gick sjukt sakta. Vid halv två kastade jag och "min" Johan in handduken och gick hem - kanske lika bra efter tolv timmar av festande.

Återträff efter två månader ifrån varandra

Det har varit full rulle för min del hela helgen, därför tänkte jag försöka ta igen utebliven bloggning nu.

I fredags var det som sagt dags för att sammankalla järngänget - jag, VD och Sandra - igen. Det var över två månader sedan vi sågs alla tre samtidigt så det var verkligen på tiden!
Jag och Sandra åkte till Umeå rätt tidigt och slog ihjäl några timmar i diverse butiker, i väntan på att VD skulle bli klar på skolan. Bland innehållet i mina kassar från shoppingrundan är jag faktiskt mest nöjd över träningskläderna. Träningsbh:n kostade sin vikt i guld (åtminstone i studentmått mätta) men det ska bli sååå skönt att inviga den i eftermiddag.

När VD väl var klar med plugg hade vi en kanonkväll med middag på All Stars och Idol. Pepparsteken jag åt var som ett himmelrike för en köttetarian - den var så innihelvetes god rent utsagt! Att jag sedan råkade ge brudarna ett tillfälle att mobba mig genom att beställa en "touch down pepper stiiik" bjuder jag på.
Idol avnjöt vi med några klasskompisar till VD: Två roliga och trevliga tjejer som verkade lika ekonomnördiga som vår vän, haha!

Tyvärr var vi tvugna att åka tillbaka till Lycksele redan på fredagskvällen eftersom Sandra skulle upp tidigt nästkommande dag för att skriva högskoleprov. Jag hoppas verkligen att det blir en Umeå-tripp snart igen, då får vi kanske se lägenheten som VD skrev under kontraktet till just i fredags..?

Den gudomliga köttbiten

Den förtjusande Sandra

Den numera krullhåriga VD och så jag, Anna Anka

Festen kan börja!

Ska dra iväg nu och basta och dricka nån öl. Ville bara önska alla en trevlig lördag! :)

C'est la vie

I kväll hatar jag mig själv, djupt och passionerat.

I morgon åker jag till Umeå, släpper livets bekymmer för ett tag och har en underbar dag tillsammans med två av mina favoritbrudar.

Två av livets glädjeämnen

Den förtryckta mannen har kommit hem

Det har blivit lite väl mycket tal om skor de senaste inläggen, men jag skyller på att abstinensen har satt in. Får jag bara inhandla några par så ska det nog lösa sig. Till dess ska jag tygla skobloggarlust. 

Nu har i alla fall Johan kommit hem från jobbet, jag har hunnit skada honom lite (jag är ingen mansmisshandlare, I promise!) och han har flytt in i duschen för att slippa mig. Med andra ord är allt frid och fröjd! 

Vad skönt det känns att vara i Lse utan att behöva jobba förresten.

Jävla Kenza!

Jag är inget hängivet fan eller en frekvent besökare av Kenzas blogg, men idag trillade jag in dit - och vad upptäcker jag? Hon har både provat och köpt skorna jag suktat efter i en månad nu! 

Jag har varit inne inte mindre än två gånger på Din Sko i Piteå och frågat när och om de kommer in, men nu är det väl bara att glömma de. Kenzas läsare kommer vallfärda till städer runt i landet imorrn för att köpa monsterplatåerna. Suck.

Kan förresten tillägga att jag också provade skorna idag under min "mellanlandning" i Skellefteå, men då jag är fattig som en kyrkråtta till på fredag fick de snällt åka tillbaka på hyllan... 

Packningslogik leder mig rakt ner i fördärvet

5 dagars vistelse på annan ort = 5 par skor. En enkel ekvation. Tyvärr verkar inte min resväska ha hajat det. Nu när jag har packat ned nästan allt annat får inte ett enda par skor plats. JAG BLIR GALEN!!!!

Mitt i all min vansinne över väskjäveln tänkte jag i alla fall bjuda på nattens soundtrack. En jävligt grym låt, och på något sätt känns det som att titeln passar väldigt bra in på mig.

Tusen saker att göra

Pluggar, packar och tvättar. Så ser min kväll/natt ut. Tippar väl på att jag stupar i säng vid 2-tiden i natt och så ska jag upp innan klockan 7 imorrn. Jag känner redan morgondagens trötthet komma krypandes...

Imorrn blir det även Lycksele igen. Vilket jäkla rännande känner jag!
Den här gången ska jag dock bara hem för att umgås och trivas - inget jobb, men däremot har jag en del skolarbeten att klara av även på hemmaplan. Tur att jag har en väääldigt fin karl där nere i lappträsket som ska få ta hand om mig när jag vill kräkas över allt som har med tryckfrihet och digitala spår att göra.

Min väääldigt fina karl!

New pjucks

För en tid sedan utfärdade min kära vän VD skoköparförbud för mig. Nu har jag dock trotsat hennes regel och inhandlat mig ett nytt par. Till mitt försvar kan jag säga att jag inte har köpt ett par skor sedan juni (de här snyggingarna fick jag ju faktiskt av Johan), alltså det var ju på tiden. Dessutom har jag suktat efter de här pjucksen sedan i somras, så när Lisa ringde förra veckan och sa att de fanns i en 38:a i Skellefteå kunde jag inte motstå frestelsen...
Välkommen till samlingen kära skor!

Now that it's raining more than ever know that we'll still have eachother

Den här assköna covern (på en låt som jag avskyr i dess original) hade jag och Johan allsång till så det stod härliga till i hans lastbil på väg till Lycksele i fredags.
Perfekt låt att starta en mulen måndag med!

Jobbarhelg och mysig hemmakväll

Jag är återigen hemma i Piteå igen. Att bloggen har stått ouppdaterad i helgen beror helt enkelt på att jag inte har suttit vid datorn någonting sedan jag åkte i fredags. Riktigt skönt måste jag medge, det känns som att jag har varit på avgiftning i några dagar från detta osaliga databeroende.

Det blev en relativt kort visit i min hemort, ganska exakt 47 timmar spenderade jag där. Då jag har jobbat 16 av dessa timmar och sovit bort nästan lika lång tid kan man med lätt matematik räkna ut att det inte blev så mycket tid över för annat.
Gårkvällen gjorde dock resan värd (om man bortser från alla sköna slantar jag tjänat!). När jag kom hem från jobbet hade min fina pojkvän lagat en riktig god middag som vi såg framför Körslaget (!). Sedan stod jag för efterrätten. Den som tror att jag var själva efterrätten bör genast tänka om, jag skulle aldrig underlåta mig att likställa mig själv vid en exotisk fruktkompott.
Sedan blev det mys, mys och mera mys framför Idol som vi såga på tv4 play och... ja, en helt perfekt kväll kort sagt! Det är vid sådana tillfällen jag funderar på att ställa partyskorna på hyllan för gott och bli en skön soffpotatis istället.

Mitt hem är där mitt hjärta är

I eftermiddag åker jag till Lycksele. Hem till Lycksele? Jag har fortfarande svårt att veta vad som är riktigt hemma för mig. När jag ska åka till Lycksele säger jag att jag ska "hem", och när jag åker därifrån säger jag också att jag ska "hem". Till Piteå alltså. Men kanske är det så som Säkert! sjunger: Mitt hem är där mitt hjärta är.

Jag vet dock inte om jag orkar besöka huset där jag växte upp. Det känns så tungt när Zorro inte längre bor där. Jag tror att det kan vara svårt att förstå hur det känns när ens hund dör om man inte själv haft ett djur som stått en väldigt nära. Zorkan har ju varit med sen jag var en liten plutt, och som jag sagt förut blev ju som en "lillebror"... Det känns i alla fall lite lättare idag, även om än det kommer ta ett tag innan sorgen försvinner. Jag är tacksam för att jag har så fina vänner som Thiger som ringde igår för att höra hur det var och Emma som gav mig en stor kram igår kväll. Alla kommentarer på Facebook värmer också - varje liten gest skänker tröst.

Vila i frid, världens finaste hund

Sov gott min bästa vän

Nu ses vi aldrig mer på jorden igen.

Jag saknar honom redan

Jag fruktar morgondagen. Med tanke på hur ledsen jag är redan nu kommer många tårar fällas imorrn. Min älskade, älskade vän...

Supermassive black hole

Fan vad egenytti jag känner mig nu alltså! Det kan bottna i att jag har gått hungrig hela dagen, inte ens mat mättar mig... Min mage är som ett stort svart hål för tillfället.

Fast jag har ju i alla fall en passande känsla för att träna om inte annat. Inte hungern alltså, utan aggressionen. Här ska ilskan mynna ut i form av svettdroppar!

Perfekt musik för arga dagar... Fast samtidigt blir jag jävligt irriterad på att In Flames inte har släppt något nytt de senaste månaderna: A sense of purpose-plattan lyssnade jag mig till leda på förra sommaren!!!! Morr.

Done, done and done!

Till slut har jag satt punkt för hemtentan. Det blev rätt stressigt nu på slutet. Jag hade gjort färdigt den innan jag satte mig för att käka middag, men när jag korrläste igenom mina svar upptäckte jag allt möjligt tokigt och likt.
Hur som så kan jag stressa vidare upp till skolan nu (har fotolektion klockan 18) med gott samvete över att hemtentan är klar och inne.

En idolbild från gårdagens fotografering. När det är kallt ute tåras mina ögon, därav den utkladdade mascaran under ena ögat.

Tar en paus i pluggandet

Jag sitter fortfarande och kämpar med hemtentan i digitalt foto, samma som jag började med i söndags... Det är inte det att den är svår, jag tycker bara det är så dryga frågor och därmed avleds min uppmärksamhet från den titt som tätt. Turligt nog ska den vara inne före klockan 18 i kväll. Jag funkar som många vet inte utan att ha en nära deadline, därför kommer jag ge järnet idag!

Innan jag svarar på de två återstående tentafrågorna ska jag dock fara och träna. Jag har inte varit på Korpen på en vecka - blev så jäkla tvärless på passen i tisdags. Nu behöver dock kroppen få jobba och hjärnan vila, och vad passar då bättre än lite styrkemix?

Stativtips mottages tacksamt

Nu behöver jag återigen hjälp från fotointresserade själar där ute angående en inköpsfråga. Jag måste investera i ett bra stativ till min Nikon D40 då jag är väldigt skakig på hand och inte klarar av att ta foton med långa slutartider. Det behöver inte vara direkt billigt men prisvärt. Det är också en fördel om det är någorlunda lätt att bära med sig.
I övrigt har jag inga specifika krav eftersom jag inte alls vet vad man ska tänka på vad det gäller stativ. Så har du inget konkret råd på ett bra stativ kan du gärna lämna lite vägledning till vad jag ska tänka på i min stativjakt.

Jag fick många bra råd på vilken kamera jag skulle köpa förut, så jag hoppas att det finns någon som kan hjälpa mig även nu. Tack på förhand!

Måndagsmingel

Jag har ingen schemalagd skola idag, men jag ska ändå bege mig upp på mom alldeles strax för att vara med på en föreläsning med tidningsledare från Sverige och Finland. Gräv-Josse från p3 skulle också vara där, så det kan nog bli riktigt intressant att lyssna på!
Efter föreläsning är det mingel som gäller, vilket dock skrämmer mig lite. Mingel låter så himla... konstlat. Vad ska jag säga till alla dessa personer som är potentiella arbetsgivare i framtiden?

Hm, jag antar (och hoppas!) att det ger sig. Återkommer med en rapport när jag är hemmavid igen.

Dagens bild

Jäklar vad kallt det var ute, trots att termometern bara visar på -0.4. Förutom ett riktigt zoomobjektiv, macroobjektiv och stativ ska måste jag sätta upp ett par fotovantar (finns det?) på listan över vad jag måste införskaffa till min framtida fotografkarriär.
Hur som helst vägdes kylan upp av att det var riktigt roligt att fara ut och knäppa lite bilder. Jag har kanske inte blivit någon mästerfotograf hittills i kursen, men mitt intresse för hantverket har åtminstone väckts rejält.

Dagens enligt mig bästa bild blev egentligen till av ett "misstag".


Jag testade att exponera efter himlen, den låga slutartiden gjorde så att hela bilden blev... ja, mörk som ni ser. Det är alltså ett oredigerat färgfoto taget i mulet dagsljus på ett äppelträd. Tyvärr blir bildkvalitén så inni helvetes dålig när jag laddar upp foton på bloggen.

På väg ut för att fota

Helgens sol har gott i moln, och få är mer nöjd över det än undertecknad. Det kanske låter konstigt, men förklaringen är enkel. Äntligen kan jag gå ut och fota i diffuserat ljus och därmed få bort den där restuppgiften från förra fotolektionen.

Cupcakeskalas och en släng söndagsångest

I kväll var det jag som stod för det traditionella söndagsfika, och det såg jag som en chans att göra min cupcakesdebut! De blev helt okej, trots att de inte smakade riktigt lika gott som de Sandra bjöd på i somras. Tyvärr hade jag exceptionellt fula muffinsformar också som drog ner presentationen men mina fikagäster smaskade på lika nöjt ändå. Det kan ju bara bli bättre!

Nu ska jag ladda batterierna inför morgondagen. Egentligen hade jag tänkt bli klar med en hemtenta idag men jag har bara hunnit med en ynka fråga av åtta. Dåligt kan tyckas, fast jag hänvisar till det emotionella magontet jag lidit av idag. Jag kan inte sätta fingret på vad som är fel, jag känner mig inte riktigt på topp. Får väl gråta en skvätt i kudden så känns det kanske bättre sen. Eller så får jag övertala mig själv att det är söndagsångest som råder och att det går över till morgondagen.

I miss you guys!

Det känns som att jag har spenderat typ hela dan till att prata i telefon. VD, mamma, Robert och Tina har jag hunnit ta längre eller kortare snack med. Vi är alldeles för dåliga på att höra av varandra (med undantag för mami då), så jag hoppas att vi alla skärper oss på den fronten!

Jag och VD snackade i över en timma sammanlagt, bland annat planerade vi lite inför en Umeå-tripp som jag och Sandra har tänkt göra om två veckor. Vi har inte träffats alla tre sen i slutet av augusti och jag börjar sakna mitt järngäng nu! Tyvärr är det rätt svårt att samla ihop alla nu när vi bor i tre olika städer...
Med anledning av min saknad till er tjejer slänger jag upp några bilder från våra tre år tillsammans, en liten nostalgitripp sådär på söndagseftermiddagen.

Mars 2007. Första bilden jag har på oss alla tre på den här datorn.

Juni 2008 (BALEN!!!)

Juni 2008 (STUDENTEN!!!)

Juli 2008

December 2008

April 2009

Augusti 2009 (LAGANAS!!!)

Irriterad, kort och inte så gott

Irritationen fyller snart hela mig. Helst av allt skulle jag vilja få utlopp för denna känsla genom ett riktigt svettigt träningspass, men något sånt står tyvärr inte på schemat idag. Jag får helt enkelt avreagera mig på hemtentan i digitalt foto istället.

Dags för sängen

Jag har haft en riktig myspysafton tillsammans med Emma i kväll, det var riktigt trevligt! Vi lagade en sen middag bestående av falafel, såg en bit av körslaget (mest bara Lyckselekören, det är ju de som gör hela programmet!) och till sist avrundade vi allt med glass och Reservoir Dogs. Filmen var bevisligen inte så spännande, jag slocknade någonstans där i slutet.

Nu ska jag knoppa definitivt för kvällen men då i min egna härliga säng. Känns väl lagomt tantigt att lägga sig före tolv en lördagskväll men då lever jag ju bara upp till mitt rykte. Dessutom står plugg och bakning på schemat imorrn, därmed är det lika bra att vara utvilad.
Länge leve helgen!

Om gårdagskvällen och hur jag skämde ut mig

Det var en riktigt rolig kväll igår, i alla fall förfesten! Partyt drog igång rätt sent, eftersom vi inte kom ifrån skolan förrän strax efter halv fem och sen bestämde vi oss för att äta (GOD!) middag på Thai Garden.
Sandra ramlade i alla fall in hos mig exakt kl 20, då stod jag fortfarande bara i underkläderna och hade kommit halvvägs i sminkningen. Emma och Dennis kom en stund senare och vi ägnade festens första timmar till att se Idol.
Men sen, då jäklar taggade vi upp oss! Det blev dansgolv på sängen, Moulin Rouge-improvisation (Dennis skulle självklart vara Christina Aguilera, den lilla divan) och vi lyckades nog ge min granne en liten hjärtattack då vi under ett massagedanståg (eh?) lyckades ramla ut i trappuppgången och smälla upp min dörr mot hennes.
Ja, ni hör. CRAAAAAZY!

Sent omsider bar det av till kåren. Tyvärr var det allmänt folktomt och dött där, och som sagt lyckades jag skämma ut mig. Jag minns ärligt talat inte vad som föranledde händelsen, antagligen råkade jag knuffa till eller slå till en kille med oflit. Jag skulle i alla fall lägga handen på hans axel och be om ursäkt, men en kortslutning i hjärnan gjorde att min hand hamnade mitt på hans skrev istället för på axeln. Där stod jag med ett grepp kring hans pung och det blev allmänt pinsamt. Istället för att be om ursäkt ytterligare en gång skyndade jag mig därifrån, för vem vet vad jag hade gjort om jag skulle säga förlåt en gång till?
Jag kan tydligen lyckas med allt.

Sötnosarna Emma och Dennis

Snygga Sandra, som jag fick äran att sminka igår.

Vertikal sängdans är sjukt underskattat. Att visa grenen på strumbyxorna likaså.

Emma tog på sig mina solisar, och vips så var hon lika cool som undertecknad!

Ingen betongkeps, men väl en chic liten stenhatt

Ingen rolig dag idag. Gårdagens dricka gör sig påmind mellan öronen och jag känner mig allmänt seg. Tog mig i säng först efter fyra igår, klockan elva väcktes jag av att ringklockan tjöt - utanför dörren stod Emma som ville hämta sitt groggvirke då hon var dödligt sugen på läsk... Jag förstår mig inte på folk som kan dricka blanddrickat dagen efter.

Det var rocktema på kåren igår förresten (Mustasch spelade på Norrmalmia, kårens pub gick därför under namnet helskägg) men jag ides inte rocka till mig något extra. Jag är tillräckligt rock'n'roll som det är!

Rock n' roll all night

Jag har lyckats skämma ut mig på Kåren i kväll. På ett sånt där sätt som bara en person märker men som jag bara vill sjunka genom jorden när jag lyckas med.

När jag kom hem var jag hungrig, men det har jag hunnit ta tag i. Är stolt över att jag undvek Max till fördel för en macka. Är även sjukt trött och slut på, det ska jag ta tag i nu. Uppdaterar imorrn när jag kan uppbåda tillräckligt med energi för att formulera något vettigt. God natt.

Redaktionsövning, dag 2

Det börjar närma sig deadline av tidningen Replik. Missa inte vår webbtidning/blogg på www.tidningenreplik.blogspot.com

Tantavslappning

Jag är helt slut efter en tio timmar av redaktionsövande i skolan (jaja, jag vet att vissa var där ännu längre så det är inte synd om mig inte). Därför tänkte jag krya ner i sängen och slappna av med min lilla samling:

Skämt åsido. Jag ska krypa ner i sängen och slappna av med en bok. Emma brukar vid återkommande tillfällen kalla mig tant, och jag börjar sakta gå med på att det ligger något i det där...

Välkommen till Shakebao

Har ni någon gång funderat över vad som händer på en kinesisk nyhetsbyrå när det råder nyhetstorka? Nej, inte jag heller.

Men vare sig vi undrat eller inte finns nu svaret: de kokar ihop en norrländsk stad som är befolkad av lesbiska skogshuggare!

Synd att det är ett påhitt, det hade varit intressant att besöka detta manshatande, lesbianska samhälle.

Läs Replik på nätet

Två dagar framöver är det redaktionsövning som gäller för hela slanten. Det betyder kort och gott att vår klass och journalistettorna är uppdelade redaktioner där vi ska producera en tidning. Ettorna skriver och vi redigerar.
Jag ser grymt mycket fram emot de här dagarna, jag tror det kommer bli skoj - även fast det kommer bli en lååång dag imorrn...

Hur som helst. Jag tycker redan att ni redan nu kan spana in vår webbtidning i bloggformat. Imorrn kommer den bli späckad med en massa spännande, fast redan nu finns det lite att kika på. Mycket nöje!

Igenkänningsfaktor tusen

Kom av Lars Winnerbäck är en låt som har hängt med mig under flera år nu. Alltså, jag har inte lyssnat på den oavbrutet sedan jag upptäckte den utan den har kommit och gått. Oftast finns inget mönster i mina lyssningsperioder av den, men jag slås av samma känsla varje gång jag hör den: "Den här låten handlar om mig."



"Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst
men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror
Jag vet att du sa fel, och hela stan vet om den känns det som
Du gick för långt, du är alltid deras fnask.
Jag säger Kom
Allt är förlåtet, dom snackar bara strunt
Dom har väl redan glömt hur kul det kan va att tumla runt

Din byst är full med rock'n'roll och håret lyser blont
Det vore orättvist om någon skulle döma dig för sånt
Vi går ut och strör små smulor till fåglarna på marken
Vissa dagar är man ett med alla mänskorna i parken
Du min ängel, här i livet får man sota för all skit som man har tyckt
Det gör dig matt och arg och nertryckt
i två alldeles för grova skor, din mun ångar av rök
Vi går hem, du kan väl ruttna på en stol i mitt kök..."

Halsdukstrubbel - hjälp mig!

När det kommer till att knyta scarfar och halsdukar har jag noll koll - jag är kass på sånt helt enkelt. Därför tänkte jag underlätta knytproceduren genom att beställa en halsduk i tubmodell. Saken jag fick hem var helt ljuvligt mjuk, varm och gó. MEN! Den var inte ett dugg lättare att svepa på. Istället ser det ut som att jag har på mig ett stickat bildäck.

Är det någon som har koll på hur man får på sig sånna på ett snyggt sätt får den personen gärna hojta. En pedagogiskt förklarad kommentar går lika bra! :)

How to knyt?

Vissa dar lyckas även jag

Idag är verkligen en sån här dag då jag skulle kunna ge mig själv en klapp på axeln och säga "bra jobbat Anna!". Innan de flesta andra ens har hunnit svälja den sista lunchtuggan har jag både hunnit vara skolan och göra klart InDesign-uppgiften och tränat. Det känns sjukt mycket bättre än att sova till halv tolv måste jag säga.

Nu ska jag unna min lekamen lite artificiell sol eftersom det känns som att solbrännan från Laganas börjar dra sin sista suck. Ha en fin dag!

Fröken uppnosig

Tänkte avrunda kvällen med en hyllning - nämligen till min egna näsa! För ni måste ju ändå medge att det är något väldigt charmigt över mitt lilla gristryne?!

Faktum är att snoken var det första jag fick en kommentar om. En gång när jag fortfarande var outploppad och mamma gjorde ett ultraljud utbrast barnmorskan "det här var allt en uppnosig liten dam... eller var det nu än är!". Vilket inte möttes av några muntra miner hos päronen mina som inte ville veta könet på sin ofödda knodd.
Hur som helst - denna (helt sanna) historia är ju ett bra exempel på hur karaktäristisk min uppnäsa är.

Ett ännu tyngre avsked

Fick veta i lördags att det kanske inte var sista gången vi sågs ändå. Men fortfarande... du kommer lämna ett stort tomrum efter dig lillebror!

"Matte älskar dig!"

Vinteravund

I vanliga fall tycker jag det är lagomt om snön landar på backen i mitten av november. Nog för att vintern är mysig, men den varar ju så himla länge här uppe i norr!
Igår blev jag dock väldigt avundsjuk när jag såg hur ett snötäcke lagt sig i Lycksele, medan det bara spöregnade här och blåste spik. Titta bara på denna gosiga bild som jag fann på (och lånade från) Sandras blogg:


Idag lyser dock höstsolen här i Piteå igen, och tur är väl det för nu ska jag bege mig upp på skolan. Hade varit jobbigt om jag hade varit tvungen att gå igenom en kall regnby...

Hate to say goodbye

Sedan ungefär en timma tillbaka är jag återigen gräsänka. Då tog Johan sitt pick och pack och drog hem till Lycksele igen.
Jag tycker det känns helt okej med distansförhållande - jag trivs nästan med att ha det - men däremot är det obligatoriska avskedet jäkligt jobbigt. Det är nästan så att jag börjar böla varje gång vi skiljs åt. Speciellt nu när jag vet att det är elva dagar tills vi ses igen. Förra veckan gick det väl an att säga hej då när det bara var tre dagar saknad att uthärda, men nu...
Nedräkningen till nästa fredag har redan börjat.

Prestationer jag hunnit med under helgen

• fått besök av världens bästa Johan
• lagat en Örnies jättegoda fläskfilé fast med aningen för mycket fransk senap i
• varit på sexparty hos Emma
• lyckats hålla mig från att köpa något härligt snuskigt på Emmas sexparty
• fått besök av världens bästa brorsa
• agerat personal shopper åt Johan och Linus
• lyckats hålla mig från att köpa något till mig själv på shoppingrundan
• tagit ett jobbigt förväl
  
• fällt säkert flera hundra krokodiltårar

nu försöker min underbara muntra upp mig genom att laga gómiddag, och sedan vet jag att han köpte med sig en massa götta från Ica också...
Återkommer.

God natt-morgon!

Haha, det här var inte bara liiite paradoxalt. Jag kom hem från skolan för en stund sedan och då kom jag på att jag skulle ringa Johan - för att säga god morgon. Han börjar nämligen jobba på en timme och är nyvaken. Själv ska jag föra sömnstafettpinnen vidare och lägga mig i sängen nu. God natt-morgon!

Bäst att vara utvilad imorrn, för då kommer min underbara hit. Huvvaligen vad jag längtar - vi har så himla roligt ihop!

Late night at musikhögskolan

Jag hade nästan tappat hoppet om mig själv efter morgonens fadäs (se förra inlägget). Men i kväll har jag banne mig gjort rätt för mig som kompensation!

Tidigare i kväll var jag och tog ett pass aerobic intervall. Hello fitness-Anna, you're going to look great in that Helly Hansen-underställ this winter.

Och nu sitter jag på skolan och redigerar. Japp, du läste rätt - klockan är snart 1.00 och jag befinner mig i en Mac-sal på institutionen för musik och medier. Det är faktiskt rätt mysigt att vara här såhär sent. Förutom den att jag gör den roliga uppgiften (hrm...) underhåller jag mig med att ta emot samtal från fylle-Thiger som är på väg hem från krogen och lyssnar på "Nattugglorna" i Piteå FM. Nyss spelade de Drunken Lullabies med Flogging Molly, vilket fick mig att tänka på när Johan skuttade runt till den i någon riverdance-liknande dans en morgon i somras.

Ja, den energin kommer jag knappast ha imorron bitti i alla fall... Och på tal om det - jag tror jag skippar att kliva upp klockan sju imorrn ändå.

Ångestfylld sovmorgon

I går kväll innan jag knoppade gjorde jag något jag inte gjort på länge - jag sket i att ställa väckarklockan! Vette tusan alltså när jag gjorde det sist, jag ställer väckarn både till vardags och på helgerna (ja, även om jag är ute och slirar om kvällarna). Jag trodde dock att jag inte skulle sova såå länge, men tji fick jag när jag vaknade halv tolv...

Så nu har jag spenderat hela dagen till att förbanna mig själv och min dumhet. Jag hatar att vakna sent, hela dagen blir ju förstörd! För att ge igen på mig själv tänker jag gå till skolan efter kvällens träningspass och jobba med en uppgift. Även om jag måste sitta hela natten ska jag ställa klockan på sju imorrn, jag måste fan i mig sota för dagens sovmorgon.