Först körde vi en omgång "På minuten", ett egentillverkat spel inspirerat av P1's radiolek med samma namn. Jag höll seriöst på få en mindre hjärtinfarkt av det! Trots att det var så jävulst stressande blev jag god tvåa. Emma segrade, väldigt välförtjänt med tanke på hennes ångvältsframfart.
Senare gick vi över till det mer klassiska "Trivial Pursuit". Även där tog jag hem silvret, något besviken. Är det något jag brukar äga i är det just TP, men just denna söndag mötte jag min överman i form av Julia.
Emma var som vanligt taggad till tusen!
Jullan var ovillig (?) att medverka på bild.
Dennis var desto mer villig att vara med på bild. Han roffade till och med åt sig min kamera och började ta posiga självporträtt. 
De som verkligt känner mig vet att jag har en faiblesse för att stoppa saker i näsan. Här blev en stackars sax utsatt för min något märkliga hobby.
Efter spelet kladdade Dennis ner en väldigt tjusig teckning. Tänk om mitt telefonklotter kunde bli lika snyggt...
Vinnarbild. Julia var grön och jag blå, om ni inte förstod.
1 kommentar:
Det blir man nog, bara man förstår flummet ;-)
Haha, ja det är konstigt att man är knäpp i huvudet om man inte hör till skaran. Känns lite som att Twilightfansen är en sektliknande grupp, man måste älska filmen, tycka att Robert Pattinson är gööörläcker och får absolut inte uttrycka sig negativt om något som hör till vampyrvärlden. Av kommentarerna på min artikel att döma - så får man absoluuut inte säga att det är på låtsas och att "allt är värdelöst"... knepigt, knepigt ;)
Skicka en kommentar