Det är rätt märkligt hur fort någonting kan förefalla sig helt som vanligt igen. Efter att ha varit borta från ett ställe - en hel stad, faktiskt - i tre månader är jag efter tre dagar ett med stadsbilden igen.
Igår kändes det inte som att jag inte festat här på 14 veckor. Det skulle lika gärna kunnat vara förra helgen jag satt och drack ett, två, några glas vin på Bäckis.
En spelkväll som vi haft i kväll hade kunnat inträffat senast för bara någon vecka sedan.
Att umgås, prata och skratta med mina vänner från Sveriges alla hörn känns lika naturligt och härligt som förut, fastän vi i ärlighetens namn inte hörts av mycket alls under hela sommaren.
Allt detta känns så himla, himla bra. Att bara luta sig tillbaka och falla rätt in i rutinerna igen. Det invaggar mig i en äkta trygghet. Jag förstår om rutiner och vanor kan låta tråkigt, men det är faktiskt inte alltid negativt. För mitt i det där man redan känner till poppar det upp överraskningar, äventyr och händelser som sätter guldkant på en redan ypperlig tillvaro.
Puss på er!
1 kommentar:
tack så jättemycket!! :)
Skicka en kommentar