BFF

Vid lunchtid i söndags gled VD in på Shell med en tårtkartong under armen. Den gröna bakelsen som gömde sig i lådan var på sätt och vis tillägnad mig. Inte för att jag har fyllt år under det senaste halvåret eller för att jag hart gjort något väldigt speciellt nyligen.
Nej, det gröna bakverket var prytt med siffran "5" och min vän hade inhandlat den för att vi har varit just vänner i fem år nu i september.

Då jag lärde känna Viktoria (som VD faktiskt heter) gick vi första året på gymnasiet. Hon hade permanentat hår och jag minns bara att jag hade sett henne en gång innan dess. Då stod hon och skrek argt till sin syster på nämnda bensinmack, på ett sånt där syskonkärleksaktigt vis ni vet.
Nu har VD bytt ut sitt långa krull mot en blonda syntfrilla och hon har aldrig vrålat åt mig på samma sätt som den där gången jag såg henne först. Fast hon är fortfarande samma tjej som jag lärde känna några veckor in på samhällslinjen: Skitrolig, generös, energisk, rätt udda och världens snällaste.

Om 45 år ska jag köpa en tårta med siffrorna "50" på.

Min fina vän sedan fem år tillbaka