Kung i baren

Jag är relativt nyhemkommen från en helg i Lycksele - en mycket bra helg faktiskt! Har nästan helt ägnat den åt att umgås med familjen: Flanerat på marknaden med mamma och Micke, ätit middag hos pappa och Monika, druckit öl med plastsyster och bror (+ många fler)... 

Hamnade förstås på hotellet i natt, trots att jag numera hellre ägnar lördagskvällarna åt djupa samtal över några flaskor vin än att svepa shots på krogen. Fast jag måste medge att det var väldigt roligt. Jag, Malin och Judith gick fullkomligt lös på dansgolvet i någon slags krigsdans. Som genom ett under höll mitt knä för både flummiga Euphoria-moves, tveksamma breakdance-steg (åh, gud!) och ett kollektivt plattfall. Misstänker dock att jag såg ut som en pirat med träben för utomstående.   

Sen var det det där med shotsen... Mitt ansikte förvreds i ett snålgrin då jag idag hittade kvitton från nattens eskapader. Jag måste ha drabbats av ett elakartat Kung i baren-syndrom lagom till midnatt. 
Då är det tur att krogvistelser inte tillhör vardagen numera.

Igår hade vi även hot shot-premiär hemma hos pappa. 
En av få fördelar med att hösten är kommen!

Höstens skörd

När vi åkte ut för att fiska i söndags var planen att även plocka ett par, tiotal liter kantareller. Det visade sig dock att Johans pappa redan hunnit länsa svampskogen. För att vi inte skulle åka hem helt lottlösa (fisket gav ju inte heller mycket till utdelning) delade svärfar med sig av lite utav hans gula fångst. En mycket bekvämare lösning än att försöka fylla svampkorgen själv!

Samtidigt passade vi på att knycka lite äpplen från Johans pappas äppelträd. Dessa plockade vi däremot helt själva. Lite möda för lönen måste man ju göra sig. 

Vilken förlösande känsla

Här är den alltså. Min bebis. Det är förstås flera, rasande duktiga människor som står bakom tidningen, men då jag inte vet om de skriver under på benämningen "bebis" om en pappersprodukt kan jag ju bara tala för mig själv. 

Nu har jag hittat tillbaka till glädjen jag kände i tryckeriet igår. Har fått så himla mycket beröm från personer jag mött, via mejl och sms samt genom blombud (!). Några har även kommit med konstruktiv kritik över sådant vi borde förbättra, vilket också uppskattas. 
Dessutom har jag själv hunnit bläddra igenom Totalt Umeå flera gånger och känt "fasen, det här gjorde vi bra"! 

Tänk vad fort allting har gått! För 1,5 månad var jag helt ovetande om planerna på denna tidning och nu är arbetet i full fart med andra numret. Jag gillar't.   
Det första numret kan ni förresten läsa HÄR.

Premiären nalkas!

Vid 15-tiden idag hände det. Äntligen! Tryckpressarna började rulla och de första tryckta exemplaren av det första numret av Totalt Umeå uppenbarade sig längs hela det långa bandet. Jag och min kollega Helena var förstås på plats i tryckeriet för att beskåda det hela. Det var inte helt utan stolthet jag såg tidningen gå i tryck kan jag villigt erkänna... 

Just nu känner jag mig däremot rätt tom. Glädjen och belåtenheten finns förstås där, någonstans, men behöver nog några timmars sömn innan jag hittar tillbaka till de känslorna igen. 
Imorrn dimper tidningen ner i Umeåbornas brevlåda och jag hoppas, hoppas, HOPPAS att folk ska tycka om den. 

God natt!

Storfiskar'n på smultronstället

Idag åkte vi och fiskade vid samma älvfåra som vi besökte för några helger sedan. Den här gången utnämnde Johan platsen till vårt smultronställe och även om jag inte hade mycket att säga till om just då håller jag definitivt med. Naturen där är sannerligen hisnande vacker! 

Tyvärr var det sämre med fiskelyckan idag. Efter någon timme vid älven utan minsta antydan till napp drog vi istället vidare till en intilliggande sjö. Där hände det däremot grejer! 
Jag drog upp fisk efter fisk och slutade först efter att jag hissat upp (och kastat tillbaka) sju abborrar. Att den totala vikten på firrarna uppgick till sisådär ett helt hekto kan vi väl däremot tala tyst om... 
Fast å andra sidan, vad är det man brukar säga? Storleken har ingen betydelse.

Vackert var ordet, som sagt.

Johans lillebror var också med på fisketuren.

Jag misstänker att det inte är detta som kallas sportfiske...

Dagens största fångst. Ser ni ens bjässen på bilden..?

PRO-gänget på middag

Under dagen har jag umgåtts med min sköna böna Sandra. Känns så himla kul att vi träffas oftare nu än bara en gång i halvåret! Efter en halvhjärtad runda på stan där, jag spenderade sammanlagt noll (0!) kronor, drog vi med oss våra karlar ut för att käka. 
Vid 20.40-tiden började alla känna sig jäkligt trötta och jag konstaterade återigen, uppgivet, att jag förvandlats till en pensionär vid 23 års ålder. Men så påpekade Sandra att vi faktiskt är rätt gamla tillsammans och då kändes det genast bättre! På något konstigt vis... 

I förmiddags var jag förresten och tränade för att ta igen för gårdagens uteblivna pass. Fem kilometer på löpbandet, lite benstyrka som rehab för knäet och sedan klappade jag mig själv på axeln. 

Blod, svett och tårar blev chips, dip och öl

Jag hade min nya fredagsvana trogen tänkt träna idag efter jobbet. När jag kom hem efter lite övertidsarbete var jag dock på tok för trött och omotiverad! Istället lade jag mig i sängen efter middagen tillsammans med chips, dip, öl samt en snygg man och kollade film. 
När jag tänker efter var det länge sedan jag hade regelrätt fredagsmys (huh, sliskigt men ack så användbart ord det där!) så det känns ändå som jag gjorde ett bra val. 

På tal om att vräka sig är jag konstant svulten nu för tiden. Johan garvar rått och hävdar att jag säger det jämt numera, när jag berättar hur hungrig jag är. Jag hade inte ens noterat det själv igår när han påpekade det. 
Och innan någon kastar ur sig förslaget: Nej, jag är inte gravid. Kanske skengravid, på sin höjd.

Framgångsreceptet för en fin fredagskväll. Filmvalet föll på Momento. 

Kopia av min far

Till slut har jag tagit tag i projekt Skaffa glasögon. Nog för att jag redan har ett par, men med tanke på att jag använt de ungefär lika många gånger som år de varit i min ägo (4-5) kan det ju vara läge att införskaffa ett par jag verkligen vill använda...

Kom nyss hem från optikern, eftersom jag var tvungen att göra en synundersökning innan jag ens "får" börja spana på schyssta bågar. Jag vet inte hur det är med er men själv tycker jag att det är sjuuhuhukt frustrerande att kolla synen. Driven av viljan att ha alla rätt på alla typer av tester svär jag inombords när jag ser fel bokstav på kontrolltavlan. Och inte kan man tjuvplugga in bokstäverna innan, nu när tavlan är digitaliserad... 

Nåväl. Min syn har inte rubbats sedan jag kontrollerade den sist och nu är jag godkänd för glasögonsinhandling. Provade ut några par och tro't eller ej - redan de första paren satt fint! 

Det fanns dock en nackdel: Jag såg exakt ut som min far i dem... Inte för att min far är särskilt ful eller så. Det är bara det att jag har redan hört tillräckligt många gånger att vi är EXAKTA KOPIOR av varandra så just de glasögonparen kanske får vara. 

Ska ta en funderare nu angående de andra modellerna jag fastnade för och sedan gå tillbaka med någon som smakråd. Tyvärr fick jag inte låna hem några bågar (sjukt dåligt?) så jag måste hitta ett riktigt vasst smakråd. 

Hittade en gammal bild på när jag bär mina nuvarande glasögon (jag tycker så illa om de att jag inte vill ta på mig de nu och ta en ny bild). Vad tänkte jag egentligen när jag köpte dem..?

It's a sign!

 Tänk på det. 

Hemma hos Emma (hehe!)

Ikväll var jag och VD bjuden hem till Emma på fika. Emma flyttade hit till Umeå förra sommaren bara någon månad efter mig, men vi har hittills aldrig hunnit hälsa på hemma hos varandra. 
Idag var det alltså äntligen dags! Fastän hon bor mitt i centrala Umeå var det som att färdas genom en djungel. Först hittade jag ingen parkeringsplats (tog bilen eftersom det rådde pissväder) och när jag väl gjorde det hittade jag först inte rätt hus. Därefter gick jag till fel port och sedan till fel våning. 

Turligt nog blev jag rikligt belönad när jag väl lyckades hitta rätt dörr och korrekt boning, med nybakad blåbärspaj. Dessutom fick jag prata av mig om några av mina favoritämnen - typ kroppsvätskor och generande hårväxt. 
Ja, vi hann förstås avhandla många fler ämnen men just nu minns jag bara de viktigaste. 

Matporr

Oxfilé, smörstekta kantareller, home fries och pepparsås. Helt okej söndagsmiddag om ni frågar mig!
Eller om jag ska tala klarspåk: He knull't i munn'!

Nu ska jag gå och lägga mig, mätt och belåten.

Idel världsklass

Okej, jag repeterar: Vilken förbannat härlig dag!

Promenaden avverkades i sakta mak i det vackra vädret. När det är så fint ute som det var idag börjar jag nästan tycka om hösten. Övriga dagar känner jag mest bara en sorg för att sommaren är slut.
Väl hemma igen packade jag snabbt ihop träningsväskan för att sedan skynda mig iväg till gymmet. Det blev fem kilometer löpning på bandet och ett corepass och jag kände mig starkast i hela världen för en stund. 

Hade bestämt mig för att basta efter träningen, men på väg in i duschen upptäcker jag att bastun är avstängd! Tydligen är det inga kvinnor som använder den? Lyckligtvis hittade jag påslagningsratten och fick därmed min vilja igenom - även om det innebar en halvljummen bastusession. Mycket, mycket härligt. 

Nu ska vi tillaga en middag bestående av bland annat oxfilé och färska kantareller som vi råkade (jo, faktiskt!) ha liggandes hemma. Känns som att det kan bli en måltid värdig denna dag. 

Med vänliga hälsningar

En klämkäck jävel

Fin natur kantade min promenad.

Det känns himla fånigt att fota sig själv utomhus när folk passerar, men är man linslus och inte har någon som kan agera fotograf till hands är självutlösaren inte så dum.

Vilken härlig dag!

Om jag hade velat vara klyschig hade jag kunnat benämna denna dag "sköna söndag". Vaknade utvilad, började dagen med en sjuhelvetes god frukost och nu sitter jag och sörplar kaffe i solskenet som letar sig in genom fönsterrutan.

Men nä. Så klyschig ska jag inte vara. 
Däremot ska jag bege mig ut på en liten promenad i just solen, innan det är dags för dagens träningspass. 

Hej så länge!

Drömmen lever vidare

Igår återupptog jag mina övertalningsförsök om att skaffa hund. Johan brukar alltid svara bestämt "vi ska inte ha en hund, men en kisse!". Igår var det samma visa fast med tillägget "vi kan skaffa hund när vi köpt ett hus utanför stan". 

Således startar härmed projekt "hitta ett hus utanför, men samtidigt nära, stan till ett billigt pris". Först därefter kan mitt hundprojekt fortsätta. 
En sak i taget.

Vill haaaaa!

I mitt huvud

Jag har haft väldiga problem med att somna i veckan. Trots att både kropp och huvud varit helt slutkörda när jag krupit ner i sängen har jag legat klarvaken ett långt tag varje kväll. Tankarna har snurrat runt, jag har förlorat mig själv i funderingar och klockan har tickat på. 

Jag tror det kan bero på att jag undermedvetet stressad över hur tidningen ska bli. Fast det vet jag inte så noga eftersom det i så fall mest gror där under ytan. Hur som helst känns det skönt att det börjar närma sig utgivning (!) - då finns det liksom ingen återvändo (och kanske får jag sova?). 

Härom kvällen gled förresten tankarna in på min mormor. Jag tänker inte så ofta på henne, men när jag väl gör det är saknaden smått kvävande. Jag måste börja minnas tillbaka på henne om dagarna istället.

  

Min första Glossybox!

För drygt en vecka sedan fick jag hem min första Glossybox. Jag har funderat på att prova de där sminklådorna tidigare, men låtit det stanna vid blott funderingar. När min bättre hälft frågade om jag ville ha en prenumeration i present av honom var jag dock inte sen med att signa upp mig!
Fast jag gjorde det först efter att chocken släppt. Att Johan, som gnölar på alla mina skönhetsprodukter (som egentligen är relativt få) med jämna mellanrum, ville ge mig det - och ens visste vad Glossybox är! - var faktiskt väldigt förvånande. 

HUR SOM HELST. Nu har jag hunnit testa produkterna jag fick hem och tänkte ta mig friheten att ge en recension - fastän jag är långt ifrån en beauty junkie. Och nej, jag bryr mig inte om att rabbla ingredienser och dylikt. 

Maria Nila Stockholm Kolorit Ocean Spray (full size): 
Textursprayen, som enligt beskrivningen ska ge håret en fyllig struktur, känns aningen överflödigt på mitt hår som redan har ett "surfigt" självfall. Jag märkte åtminstone ingen skillnad när jag använde den (eller så funkar det helt enkelt inte?). Känns som en produkt som mest kommer samla damm i badrumshyllan. Fast den luktar gott åtminstone. 

Bare Minerals SPF 15 Foundation & Travel Size Brusch
Jag kan möjligtvis vara den sista västerländska kvinnan som inte testat Bare Minerals produkter, därför var det kul att få hem en liten bytta mineralpuder. Täckningen var i min smak, men eftersom mitt ansikte har en tendens att se nypolerat ut framåt lunchtid var jag tvungen att använda vanligt puder över. Kan eventuellt bli ett köp någon gång när jag känner för att slösa pengar på något jag egentligen inte behöver (vilket inträffar oftare än jag vill erkänna).
Miniborsten är dock mer lämplig för nagelrensning än att sminka en hel nuna med. Helt värdelös storlek! 

Jelly Pong Pong Lip Frosting "Irish Cream Pavlova"
Det perfekta läppsmorslet om du vill ha en utmaning vid applicering, konstig läppfärg och en nostalgitripp till högstadiets starkt luktande läppglans. Jag förstår mig inte alls på den här produkten, än mindre hur någon kan vilja betala 129 kronor för den. 

Weleda Sea Buckthorn Body Lotion
Lite väl tunn konsistens för mig som gillar betongtjocka body lotions. Ska tydligen lukta havtorn (tack Google translate för upplysningen!) men jag associerar det snarare med en mojito baserad på utlandssprit. Klart godkänd, men jag hade gärna testat en annan lukt. 

Glossybox Lipstick "Glossy Pink"
Blev glad när jag läste att boxen innehöll ett Illamasqua-läppstift eftersom jag hört gott om deras produkter! Döm av min förvåning/besvikelse när läppstiftet var märkt "Glossybox" och enbart producerat av tillverkarna av Illamasqua. 
Nåja. Situationen räddades av att stiftet hade en väldigt fin vardagsfärg och att kvalitén var helt okej. Jag kommer ha stor användningen av produkten, fast min nyfikenhet på Illamasquas produkter är inte stillad.  

Fortfarande övertygad

Övertygelsen följer med mig in i höstens andra träningsvecka. För att citera min namne Hibbs: Fuck Beach 2013... Jag siktar på Alperna 2012 och snowboardar i bikini.
Ja, nu lär det ju inte bli någon Alpernaresa för mig i vintern med tanke på mitt trasiga knä. Men framåt vårkanten kan det ju vara läge att sola i bar överkropp på isarna och flexa absen lite diskret, däremot.

Det återstår ju att se hur länge jag orkar upprätthålla glöden, men så länge föreställer jag mig som en fitnesstjej av rang. Även om det kanske inte riktigt syns utåt...

Från gårdagens träningspass. Svettig och härlig!

Lördagens framgångrecept: Skulpturer och fiske

Jamen, den här helgen blev ju också riktigt bra!

När jag vaknade igår morse ville jag dock inte riktigt kliva upp. Låg därför kvar och trynade i sängen till lunchtid. Efter frukosten hade jag tillslut tillräckligt med energi för att åka till Umedalen och strosa runt i skulpturparken, som jag inte besökt tidigare. 
Jag är långt ifrån en konstvetare, men tyckte ändå det var både underhållande och fascinerande att titta på alla verk. Mest gillade jag de mindre abstrakta, då de naturligtvis var lättare att greppa. Som den underjordiska toaletten She leaves the lights on and forgets the room. Älskade konceptet (åk till skulpturparken och titta så förstår ni)!

Efter helgens kulturgärning åkte vi vidare till en fors för att fiska. Naturen var så vacker att jag fick ont i ögonen och en gädda nappade på första kastet. Fantastiskt. 

Ett nytt försök

Sedan arbetsdagens slut har jag hängt med VD och bland annat utövat den ädla sporten biljard. Jag som aldrig mer skulle spela det. Än en gång får jag äta upp mina ord. 

MEN! Ikväll var det faktiskt mycket roligare! VD var en god lärare och tog uppgiften att lära ut allt hon kan på sådant allvar att hon nästan glömde bort att stöta i sin egna bollar. Hon är så snäll, den där VD. 

Det var rätt svårt att avgöra vem som vann, eftersom jag hade stora problem med att sätta den svarta bollen i rätt hål och min goda motspelare märkligt nog aldrig fick i sina sista bollar. Vi enades därför om att vi vann varsin gång. Rättvist så det förslår!

Läromästaren.

Gudsfruktighet och kaviarpynt

Jag drog som vanligt med mig kameran till Uppsala, men väl där lämnade den aldrig Lisas hallgolv. Då jag inte orkade släpa med mig kameran fotograferade jag (tråkigt nog) bara med mobilen. 
Till exempel de här bilderna under torsdagen:

Uppsala domkyrka. Jag må inte vara Guds bästa barn, men jag gillar ändå att gå runt i mäktiga kyrkor. (Jag måste förresten lära mig att fotografera rakt. Det här liknar ju mest lutande tornen i Uppsala.)

Domkyrkan var väldigt stor och det fanns en massa grejer att kika på. Det fanns exempelvis en minnesplatta över att påven Johannes Paulus II hade bett på just den platsen år 1989. Bara en sån sak.

När vi strövade runt bland konungagravar och kyrkorglar frågade syrran plötsligt om det fanns en psalm med nummer 666. Jag grabbade skyndsamt tag i en psalmbok och fick lika fort svaret: Japp, psalm nummer 666 existrerar.

När vi varit tillräckligt gudsfruktiga shoppade vi kläder istället. Eller provade kläder, snarare. Jag testade bland annat den här spejsade klänningen, men lämnade den därhän då den troligtvis bara skulle få agera prydnad här hemma på grund av modellen. Fast när jag tänker efter hade det blivit en billig tavla... 

På kvällen pysslade vi med kaviarmanikyr. Se, så fint och oerhört opraktiskt det blev!

Let's do this!

Igår var det måndagen den 3 september. För vissa var det säkert bara en höstmåndag bland alla andra. För mig innebar det lite utav en nystart.

Dels tog jag upp träningen igen. Jag har varit ond mot kroppen på sistone, men nu ska jag försöka vårda den ömt. Har hunnit hänga på gymmet både igår och idag, bara vetskapen om att jag rör på mig får mig att må bättre!

Men framför allt började jag mitt nya jobb igår! Det är onekligen mycket att ta in och ordna såhär i uppstartsfasen, fast framför allt är det väldigt spännande och jäkligt kul. 
Första numret av Totalt Umeå kommer ut den 26 september så vi har några veckor till att jobba fram ett premiärnummer i världsklass. Samtidigt som det är lite stressigt kan jag inte låta bli att längta till releasedatumet... 

Jag kan ibland vara lite feg att ta ut lyckan i förskott. Nu kan jag dock inte låta bli att förutspå att jag går en grym höst till mötes! 

Born this way ball: En lika mäktig som vacker afton

Åh. 

Så himla, himla bra Gaga var i fredags. Alltså verkligen himla, himla bra. 

Så fort the Darkness klivit av scenen (vi lyssnade på Love is only a feeling och I believe in a thing called love för gamla, goda tiders skull innan vi var tvungna att rusa på toan) började väntan. Jag hade hört från de som gick på torsdagens konsert att Gaga skulle kliva på vid 21.30 och därför började jag och syster sysselsätta oss med diverse fånigheter. 
Men så plötsligt släcks hela Globen ner, ödesmättade toner fyller den gigantiska kupolen och övergår snart i pulserande bas och ett lila, blinkande ljushav. Gaga kommer utridande på en artificiell enhörning med hela sitt följe. Globen exploderar. 

Från inledande Highway unicorn fortsätter konserten i en sjujäkla hitkavalkad, grym sånginsats och självklart ett dussin fabulösa klädinbyten. Inklusive en köttklänning OCH köttbody, förstås. Mäktigt var det, alltsammans. 

Kvällens vackraste ögonblick var förstås Hair. En av mina absoluta favoriter från Born This Way-albumet och dessutom i akustisk version. Då trillade det faktiskt en tår från ögonvrån.

Ja. Himla, himla bra var det som sagt. Och mäktigt. Och vackert. 
Nästa gång Gaga kommer till Sverige är jag också där. 

Häftigt scenbygge? Oh ja! Jag fotade som vanligt jäkligt lite under konserten och på alla närbilder jag har av Lady Gaga herself ser hon ut som ett vandrande eldklot. Jag får skylla på hennes stjärnglans, hehe.

Såhär såg i alla fall vi ut under kvällen (fast pannan var lite mer glansig i slutet av konserten). Jag körde light-fransar, jämfört med sist det begav sig.