Jag tror det kan bero på att jag undermedvetet stressad över hur tidningen ska bli. Fast det vet jag inte så noga eftersom det i så fall mest gror där under ytan. Hur som helst känns det skönt att det börjar närma sig utgivning (!) - då finns det liksom ingen återvändo (och kanske får jag sova?).
Härom kvällen gled förresten tankarna in på min mormor. Jag tänker inte så ofta på henne, men när jag väl gör det är saknaden smått kvävande. Jag måste börja minnas tillbaka på henne om dagarna istället.
2 kommentarer:
Utgivningen blir säkert en succé Anna så sluta grubbla på den på kvällarna! Mormor vill också säkert att du ska sova gott så försök tänka på allt kul med henne när du får svårt att sova och somna med ett leende. kram
Mami: <3
Skicka en kommentar