April, april och ett superbt påskfirande

Givetvis var förra inlägget, om att jag har pajat knäet på nytt, ett aprilskämt. Eller givetvis och givetvis – faktum är ju att jag är en klantskalle så det hade lika gärna kunnat vara sant. Men kul att jag fick sätta dit Emma som själv alltid ska försöka lura en. Och att få driva vidare med min oroliga mamma, som ringde för en stund sedan och frågade hur det stod till, var också roligt. April april, mina damer! 

Nej, helgen har minsann varit helt fantastisk helt utan fadäser. Exakt såhär fantastiskt har jag haft det:

Idel soliga dagar med gnistrande, vita vidder. 

Bländande ljust, kalla öl och dålig fiskelycka. Och så en vacker pojkvän på det.

Katten Sven blev min – och alla andras – storfavorit, med det klassiska understället som god tvåa. Kuriosa: Sven är en honkatt. 

Dagtid har exakt allt tillagats på öppen eld. Vi behövde knappast svälta.

Skogshuggarmanér är brukligt ute på vischan. Skotrarna ni skymtar i bakgrunden var helgens mesta fortskaffningsmedel. 

Vi fick också beskåda hundarnas motsvarighet till Davids kamp mot Goliat. 

Med magar fyllda av korv och varma mackor samt våra strupar fyllda med frisk luft har dagarna avrundats med afterskoter på altanen tills solen gått ner. 

Fast nu inser jag hur svårt det är att återge exakt hur fantastisk påskhelgen varit, så bilderna får fungera som dugliga ledtrådar. Hoppas ni också haft en underbar ledighet!