Det är allt ett fint datum, 22 augusti

I går firade jag och Johan två-år-sedan-första-dejten. När vi på riktigt blev tillsammans vet ingen av oss (hur vet man egentligen det när man lämnat fråga chans-stadiet?), men 22 augusti har åtminstone jag lagt på minnet. 

Det trodde jag minsann inte den där måndagskvällen för två år sedan, att personen jag då träffade helt förutsättningslöst skulle visa sig vara en helt fantastisk människa som jag dessutom skulle vilja bo under samma tak som så småningom. 

Imorse när jag slog upp ögonen var Johans ansikte det första jag såg, bara några centimeter från mitt eget. Att vakna upp till det gör mig lycklig.