Krya på dig, älskade broder!

Idag har lillebror opererat sig! Ni som har koll vet ju att jag inte har någon riktig lillebror, det är såklart Zorro jag pratar om. Har man växt upp med en hund (eller ett annat djur, för den delen) sen man var 9 år känns det ju faktiskt som ens syskon även om han är fyrbent, väldigt hårig och har förlösts av en tik.
Hur som helst har han haft en tumör som tryckt mot ändtarmen och fått honom att lukta satan rent utsagt, men idag blev det alltså ett besök hos veterinären för att ta bort den.

Jag hoppas verkligen att min gullplutt repar sig, för det vore hemskt om vi var tvungen att ta bort honom! Nu bor jag i och för sig inte med honom och träffar han rätt sällan, men mitt inre skulle vändas ut och in av sorg om det skulle bli frågan om en avlivning. Nog för att han börjar bli till åren och hundar är ju (tyvärr) inte lika långlivade som vi människor normalt sett är men några år till borde han få. Han är ju faktiskt väldigt livlig och till freds med tillvaron, trots att han är en gammal hundturk på 11 jordsnurr.

Mattes älskling