Det finns många fina saker sagda om kärlek. Och visst är denna starka känsla fladdrande fjärilar i magtrakten, bultande hjärtan, pirr i hela kroppen. Likaså den oerhörda lättnaden som uppstår när man försonats efter ett häftigt gräl, att allt rationellt tänkande slås ut för en stund eller hjärtan som tycks upphöra bulta eftersom de gått i tusen bitar.
Rent konkret är kärlek för mig att godta en människa rakt av. Att känna en person utan och innan och älska den inte trots, utan för alla dennes brister. Och att dessutom själv släppa personen så nära inpå livet att den får ta del av ens mindre goda sidor. Det gäller oavsett om det rör sig om en partner, familjemedlem eller vän.
Under det senaste halvåret har jag fått uppleva att inte ens döden kan bryta kärleksband. För även om Johan inte finns vid min sida fysiskt längre kommer jag alltid bära med honom i hjärtat.
3 kommentarer:
åh...
Så fint och så sant! Kramiz
jäklar vad du fick till det bra, stämmer varenda ord :D
Skicka en kommentar