Spinner vidare

När jag kom hem från jobbet i kväll var jag oändligt trött. Oändligt! Faktum är att jag varit det ända sedan jag slog upp ögonen i morse. Har inte varit min dag, med andra ord.
Trots det tog jag mig iväg till en spinningpass för andra (!) dagen i rad och det gjorde minsann susen! En rännil av svett längs ryggen och två spagettiben var precis vad mitt knäckta jag behövde.

Tänk att det skulle krävas ett pajat korsband och två veckor av nästan totalt stillasittande för att jag skulle inse hur viktigt träning är för mig. Fast nu ska jag väl inte säga för mycket. Om en vecka kan jag lika gärna vara tillbaka i den alldeles för bekväma tv-soffan med en chipspåse i högsta hugg.

(Tränings)cyklar gör mig glad just nu.
Likadant var det i somras, av bilden att döma.