Känslan när en typ håller på svimma av trötthet (för att en återigen vaknat snortidigt en helgmorgon och inte kan somna om), men ändå lyckas ta sitt personbästa i marklyft på gymmet. Då är en nöjd! Eller, jag var sjukt nöjd tidigare idag när stången åkte upp tämligen lätt fast den var tyngre än vad jag lyft förut.
Firade sedan med att basta och fick för första gången på väldigt länge någon att surra med i värmen. Oftast får jag ha hela gymbastun för mig själv – vilket jag nog ändå föredrar – men det är liksom trevligt att emellanåt få bryta ensambastandet med ett samtal med någon av dessa lite äldre kvinnor. För det är ju alltid lite äldre kvinnor en pratar med i bastun, aldrig någon jämnårig. Råkar en hamna med en jämnårig i bastun, då kanske någon suckar ljudligt på sin höjd.
Nu har jag ganska nyligen vaknat upp efter en eftermiddagstupplur. Försökte ta igen för den förlorade nattsömnen, men känner mig nu om möjligt ännu tröttare än innan. Men det var i alla fall mysigt att sova en timme med Smilla snarkandes på magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar