Jag känner mig smutsig idag. Alltså inte smutsig som i skamlig eller så, utan mer bara skitig, skitigare, Anna. Det kan bero på att jag inte orkade/hann duscha imorse, och mitt hår därmed har fyllt sin skitighetskvot. Men jag skyller allt på Hanna: hon tvingade mig att tvätta håret varje dag i helgen eftersom Tommie är allergisk mot hästar och vi mockade (!) skit varje morgon. Det var faktiskt lite traumatiskt, mitt hår som jag vanligtvis tvättar var tredje dag fick sig nog en chock av att vara nytvättat varje dag. Men snart är ordningen återställd, tills dess får jag känna mig smutsig.
Jag åkte förresten buss hit till praktiken idag, och det blev ett kärt återseende med ingen mindre än busschaffören. Det var samma som körde idag idag som det brukade vara under min gymnasietid, och det första han sa var "det var inte igår!". Och det var det verkligen inte; sist jag åkte med den där bussen var för två år sedan.
När jag satt där, helt ensam i hela bussen, fick jag en hel del nostalgiska flashbacks: jag minns hur man stod en hög morgontrötta tonåringar och väntade på bussen, hur Conny jämt kom springande ner för Bbv-backen för att han var sen, estetarna som klev på på sista upphämtningsplatsen och hur jag oftast satt tyst och bara lyssnade på diverse skrävel för att jag inte orkade prata vid den tiden på morgonen.
Eftersom jag var själv på bussen idag fick jag en exklusiv avstigningsplats, bara en minut från min praktikplats. Han är snäll, min gamla busschafför.
1 kommentar:
haha jag får be om ursäkt ;)
Skicka en kommentar