Nu väntar rehabträning i 3-4 månader innan någon kan ge ett besked på om jag måste opereras eller inte. Jag ser framför mig hur jag får utföra några pensionärsövningar som inte ger några häftiga muskler utan enbart är till för att jag ska slippa rollator. Men oavsett hur de ser ut ska jag utföra de till punkt och pricka, för jag ska inte upp på något operationsbord igen. Därmed basta!
På onsdag har jag min första dejt med sjukgymnasten. Efter det återkommer jag med en rapport om mitt träningsprogram! Och jag skiter i om det är totalt ointressant för just nu befinner jag mig i en grav tycka synd om mig själv-fas som jag måste trycka upp i ansiktet på andra.
Fastän min kära syster sportat rollator sedan hon var i studentåldern har jag inga planer på att göra henne sällskap...
4 kommentarer:
Annars kan du ju göra mormor sällskap. Hon har snart 2 st rollatorer i sin ägo så du kan säkert få låna en!
Annars kan du ju göra mormor sällskap. Hon har snart 2 st rollatorer i sin ägo så du kan säkert få låna en!
Mami: Oh, då har jag ytterligare en anledning att hänga med mormor oftare ;)
*suck* Låter ju inge bra syrran, men jag få väl kånka runt på dig under "syskonfajten" då. Som en stor stark storebror bör alltså =D Om du inte är rehabiliterad till dess vill säga..
Skicka en kommentar