Kraschar, fester, förluster och djur – Årsresumé del 1

Här följer mitt bokslut för 2012. Blott ett axplock av allt som har hänt, för även om det gångna året inte var speciellt revolutionerande på något vis har det förstås varit innehållsrikt. Det har ju en tendens att ske en mängd, vitt skilda saker under 366 dagar.

Januari: Efter en känslostormande nyårsnatt kickstartar 2012 med att jag får nycklarna till min lägenhet på självaste nyårsdagen. Därmed sätter jag punkt för livet i en resväska, som jag levt under sju månader. 

Jag går på roliga fester; Först den traditionsenliga tjejfesten hos Sandra i Vännäsby och därefter dansar jag mig svettig på Rex under en kulen januarinatt. 

I slutet av januari kraschar jag under säsongens första åk på skidor, i Kittelfjäll. Väl tillbaka i Umeå, efter en helg kantat av smärta och kaffedrinkar som självmedicinering, blir läkarnas första besked att knäskålen bara flyttat sig lite i sidled. En magnetröntgen visar sig dock att jag slitit av ena korsbandet, vilket har kommit att prägla mitt år. Bilden ovan är tagen just efter kraschen, när tårarna av smärta till slut sinade.

Jag publicerar första bilden på min kärlek Johan här på bloggen, efter att vi tillbringat en dag med kaniner och skoter. 

Februari: är inte de stora händelsernas månad, men däremot fasligt festligt! När jag slängt kryckorna åt skogen i ren ilska över att jag bara halkar med dem på isunderlaget går jag på både VK:s och Folkbladets firmafester. Däremellan klämmer jag även in en inflyttningsfest i min nya lägenhet. På VK-galan får jag pris för "årets mest kommenterade artikel på vk.se". Inte illa!

Mars: Jag fyller 23 och blir trippelt firad! Sista gången är det av mina fina vänner VD och Sandra som kommer hem till mig oanmälda och sliter ut mig på restaurang. En verkligt rolig överraskning! 

Jag söker en tjänst som reporter stationerad i Lycksele. Jag får inte jobbet, men känner mig ändå lättad på något vis.  

En lördag sitter jag på knä i en ladugård och klappar några kaniner, samtidigt som jag ringer upp mamma vars samtal jag missat. Redan innan jag slår numret till mamma känner jag på mig vad hon vill berätta för mig - och min farhåga besannas: Mormor har gått bort. Det kommer inte som någon chock då mormor både var gammal och låg på sjukhuset när döden inträffade. Men det gör ont i hjärtat och jag saknar henne väldigt, väldigt mycket. 

April: Månaden inleds med en "vildmarkshelg" i Maltträsk, tillsammans med Sandra och VD. Där kör vi skoter, badar badtunna, spelar kort och grillar. 

Helgen därpå råder påskfirande i Rusksele med en hel hög trevligt folk och vackert väder. 

För att inte drabbas av lappsjuka blev det sedan en tur ner till Stockholm, där vi såg UFC-galan på plats i Globen. Väldigt mäktigt upplevelse!

För tredje gången i mitt liv får jag avnjuta In Flames live, när de besöker Umeå. Som vanligt bjöd de på ett jäkla gött röj och en sjuhelvetes bra konsert!

Mormor begravs även denna månad, vilket förstås är en sorglig tillställning.

Maj: Jag doppar hårtopparna i blekning. 

Tillsammans med mamma och mina syskon gör jag Vilhelmina osäkert en helg och passar samtidigt på att ta årets första dopp i iskallt vatten. 

Jag börjar så sakteligen våga mig ut i löpspåret igen, för första gången efter knäskadan. 

Solen tittar fram emellanåt. Vi passar på att vara ute och (bland annat!) grilla så fort tillfälle ges.

Musikguiden i P3 hälsar på mitt i min pågående flytt för att intervjua mig till programmet "Med örat mot...". Jag svarar flummigt på frågorna men är innerst inne stolt över att jag vågade tacka ja till att delta i programmet.

Juni: Plötsligt bor jag i en lägenhet med två namn på dörren, när jag bli sambo med min bättre hälft. 

Jag tar med mig nämnda bättre hälft till Lycksele en regnig helg för att bland annat gå caddy till honom runt golfbanan och besöka djurparken. Bland alla djur i den nordiska faunan blir killingarna våra klara favoriter!

Juni bjuder på återföreningar x 3, när jag besöker Emma i Jönköping och därefter Sandra och Dennis i Göteborg. Hoppas/räknar kallt med en repris i år!

Firar finaste midsommar'n vid en sjö utanför Umeå. Årets kanske varmaste dag bjuder in till opretentiöst häng.

Radioprogrammet där jag medverkar sänds. Jag, Johan och VD sitter bänkade framför radion - precis som man gjorde i en svunnen tid - och jag glädjs åt att Lina fått ihop det så bra. Mina flummiga, nervösa svar till trots.

Jag tror vi stannar årsresumén där, för en stund. Nu när jag väl börjat inser jag att det finns så mycket jag vill få med från det gångna året. Del 2 dyker upp imorrn (alternativt så fort jag snott ihop den...)!