En helgen så långt-sammanfattning

Igår fyllde min fantastiska sambo år. Hurra för honom! Trist nog reste den rackaren iväg i torsdags, så förutom att jag ringde och väckte honom med falsksång igår blev det inte mycket till firande. Vi får se om det kanske blir det när han kommer hem istället. 

Jag tillbringar med andra ord helgen på en solokvist och tar därför tillfället i akt att... inte göra speciellt mycket alls. Igår kväll försökte jag se en film här hemma för första gången på länge, men lyckades somna mitt i trots att den var rätt obehaglig.

Imorse när jag vaknade (i sängen, dit jag fick förflytta mig vid 03.30-tiden efter några timmars sömn i soffan) var Smilla jäkligt gosig. Hon blir ofta det när Johan är bortrest av någon underlig anledning och därför tog jag tillfället i akt att dra mig länge och mysa med henne. Först vid lunchtid lyckades jag lämna lägenheten för gymmet, där jag körde veckans andra (!) benpass. Hade egentligen tänkt springa eller åka skidor idag, men väderförhållandena samt det faktum att konstsnöspåret var stängt för tävling gjorde att jag istället for och lyfte lite vikter. Mina stackars, svaga ben klagar nog inte över det. 

Nu är jag nyligen hemkommen från Tina. Vi hade planerat en Bismarck-kväll, men även i det fallet blev det ändrade planer då vi inte hittade en tredje person som var sugen på kortspel. Istället har vi bara hängt och käkat godis tills hon körde hem mig för att ladda inför tidigt söndagsjobb. Själv tror jag att jag ska lägga mig på soffan igen.

Den här bilden sammanfattar min helg rätt väl.