Plötsligt känns Umeå som en främmande stad när jag cyklar hem från jobbet. Borta är värmen som brukade få svetten att pärla sig i nacken. Borta är solen som bländade mina ögon genom de skyddande solglasen. Plötsligt är det mörkt och kallt. Och jag behöver köpa ett par vantar.
2 kommentarer:
jag vägrar höst. fyfan vad tärt det känns!
Emma: Visst gör det? Egentligen skulle jag ju ha "semester" nu så jag blev allt annat än glad när vädret vände helt. Skönt att jag får jobba istället, för den här kylan vill jag inte vara ute i.
Skicka en kommentar