Nu är jag mer än less på att vara sjuk. Det må väl så vara att snoret rinner och att halsen slammar igen. Värre är det att livsglädjen förtagits en aning med denna förkylning. Ja, faktiskt. Jag kan inte träna, inte ens gå upp för en trappa utan att bli andfådd. Kort sagt orkar jag nästan ingenting – åtminstone inte fysiskt. Och det i sin tur börjar gnaga på humöret.
Idag valde jag i alla fall att sjukanmäla mig från jobbet mig för första gången själv. Jag har varit hemma på grund av sjukdom en gång tidigare när jag arbetade på Shell, men då var det VD som sjukanmälde mig. För att jag inte vågade själv, haha.
Jag tycker absolut inte att det är en dålig sak att vara hemma när man är sjuk.Tvärtom skonar man ju kollegor från att eventuellt smittas. Ändå har jag satt någon jäkla prestige i att alltid släpa mig till arbetet oavsett formen. Dumt, har jag nu fått erfara idag. För nu när jag verkligen fått vila skräpkroppen (klev precis upp ur sängen) känner jag mig redan piggare!
2 kommentarer:
Klokt av dej att stanna hemma och kurera dej! Hoppas du blir pigg och glad snart :)
Släpp på prestigen syster! Jag vet att du inte är den som är hemma från jobbet om det absolut inte är nödvändigt. Din hälsa ska alltid gå först, kom ihåg det :) hoppas du är så frisk så att du orkar med mitt besök imorgon :) Jag ringer dig ikväll och hör!!! hoppas hoppas att du mår bättre, längtar efter att få hänga med dig syster :) Kram
Skicka en kommentar