En idiotisk slacker, det är vad jag är

Jag har faktiskt aldrig ångrat att jag började plugga på universitet direkt efter gymnasiet. Det vill säga, inte förrän när tentaperioderna kommer. Både inför förra tentan och nu undrar jag vilken jubelidiot jag egentligen är som fortsätter plugga efter 12 år i skolbänken. Jag vet ju vilken slacker jag utvecklades till de sista åren - och nu ska jag försöka plugga inför hyperviktiga tentor också.
Minns ni till exempel vad jag sa efter förra tentan (som jag började plugga inför dagen innan)? Något i stil med nästa gång ska jag fan vara ute i god tid. Men nu sitter jag här, två dagar kvar till T-day och har lyckats läsa en bok.
Jag har dock en ursäkt: enligt min plan skulle jag börja plugga för två veckor sedan, men då blev jag sjuk och kände mig döden, döden. Sen gick Maja bort och allt jag kunde tänka på var döden, döden. Det är alltså den elaka dödens fel att jag inte läst mina läxor.

Sen hjälper det ju inte heller att tankarna ständigt glider över i andra banor när jag väl försöker plugga. Till exempel på resan som jag, VD och Sandra bokade för en vecka sedan...

Såhär spenderar jag min helg (sängen är den överlägset bästa platsen för tortyr... eller studier, som det också kallas)...

... här befinner jag mig dock i tankarna. Jag längtar!