torsdag 31 maj 2012

Tre timmar senare

Sådär ja, nu har jag landat lite efter intervjun. Det tog nästan tre timmar och direkt efteråt kände jag mig helt matt. Har endast vaga minnesbilder av vad jag sa och det jag minns är typ bara pinsamheter. 


Nåja. Programmet sänds i slutet av juni (om jag minns rätt), jag hojtar till innan. Fastän det kommer vara läge för skämskudde när det väl är dags är jag ändå stolt över att jag lyckades tränga undan den där "men inte ska väl jag...-känslan" och tackade ja.

Pirr!

Imorrn kommer en reporter från Sveriges Radio hem till mig för att göra en intervju, vilket jag förbereder mig för just nu. Mest mentalt. Jag brukar ju snarare vara den som ställer frågor än tvärtom och därför är jag lite nervös. Sannolikheten att det kommer hoppa grodor ur munnen på mig är att betrakta som väldigt hög - men då är jag ju åtminstone mig själv!


Nej, lite sömn på det här så ska det nog gå vägen.

onsdag 30 maj 2012

Femte flytten

Idag har jag börjat flyttpacka. Till slut. Jag vet inte varför jag väntat så länge med det, gissar bara att jag är less på dra runt mina saker. Jag har en blygsam flyttstatistik jämfört med många andra, men efter att först ha bott över 18 år i mitt barndomshem känns det som jag inte gör annat nu när jag är inne på min femte flytt. 


Giv mig styrka att orka packa färdigt imorrn.
Självklart vakar kossan över mina prydligt packade lådor.

tisdag 29 maj 2012

Det där härliga, belåtna leendet

Det må ha varit kallt, trångt och dammigt. Ändå kände jag en stygn av avund när (vad som kändes som) halva Umeå passerade mig vid målfållan. Fastän man kan arrangera sitt eget "Blodomlopp" när helst är det något speciellt med delta i ett riktigt motionslopp. Det inger verkligen ett gyllene tillfälle att tävla mot ens största konkurrent - sig själv. 


Fick hur som helst rapporter om att det nog var klokt av mig att avstå. Tydligen var banan fylld av ojämnheter vilket är som upplagt för en ovälkommen knävridning. Och det var faktiskt helt okej trevligt att se tusanstals personer kriga sig igenom starten för att sedan gå i mål med ett belåtet leende på läpparna. 
Det var mycket folk på upploppet när J närmade sig målet men så stack han till slut fram huvudet och jag fick ta min bild. Bra jobbat, hjärtat!

Born to run

Om jag inte missminner mig totalt skrev jag en gång att jag inte är någon löparsjäl. Om ni tillåter tar jag tillbaka det. Nu har jag kommit igång med löpningen och jag ä-l-s-k-ar det. Visserligen handlar det bara om korta rundor (ökade från tre till fyra kilometer idag) men jag försöker ta mig ut så ofta jag bara har tid. 

Tror minsann att jag sakteligen börjar utveckla ett beroende av känslan-efter-en-springtur. Ja, jag säger det förstås till stor del för att framstå som hurtig men också för att det är helt sant. Prova själva så ska ni få se (ni måste bara invänta att hjärtat slutar rusa och blodsmaken försvinner)! 

Ikväll är det Blodomloppet här i Umeå men tyvärr är jag inte anmäld. Vågade ju först utsätta knäet för springturer för två veckor sedan. Funderar däremot på att bege mig till spåret och heja på J och se till att han sköter sig. 

Aviator

I lördags slog jag till på ett par riktiga klassiker. Kändes extra roligt att köpa solbrillorna eftersom min kära far har ett par exakt likadana. Han köpte för övrigt sina par år 1981. 


Glädjen förtogs dock något när jag pratade med pappa i telefon igår och berättade om mitt inköp. Då kläcker han ur sig: "Men varför tog du inte bara mina? De ligger ändå bara och skräpar." 
Vet du vad farsan? Nu är det du som sätter dina Ray-Bans på nästippen och sedan matchar vi varandra i sommar. Precis som jag hade planerat.

måndag 28 maj 2012

Ett knepigt beslut

I torsdags fick jag äntligen klartecken från en läkare att jag får operera mitt knä. Eller äntligen och äntligen. I samma veva som han gav mig det efterlängtade beskedet informerade han mig om rehabiliteringen som följer med en främre korsbandsoperation. Sex veckors sjukskrivning. Ingen bilkörning på lika lång tid. Sex månader innan knäet ens börjar likna återställt (med massvis av rehabträning för att nå dit, förstås).
Jag har aldrig trott att en operation ska vara en quick fix för att bli bra igen. Men jag hade aldrig heller kunnat föreställa mig att en liten krasch med slalomskidor skulle få sådana konsekvenser. 


Jag har tagit helgen på mig att tänka på saken. I dag ringde jag och satte upp mig på väntelistan. När allt kommer omkring opererar jag mig hellre nu, när jag är relativt ung och i god form, än att behöva leva med ett konstant instabilt knä. 
Till hösten börjar alltså en lite annorlunda resa för min del. Förhoppningsvis landar den i att vi ses i en skidbacke lagom till påsk.
Hoppsan, nu var det visst ett tag sedan jag uppdaterade le blog. Antar att det är lätt hänt när sommaren äntligen når oss som bor nära polcirkeln. Att vi prioriterar solterapi framför datasessioner, alltså. 


Den senare halvan av förra veckan spenderade jag nästan all min tid utomhus - när jag inte jobbade, förstås. Just nu älskar jag verkligen att hänga på balkongen och bara må. När jag fixat vår lilla örtodling slänger jag upp några bilder på ballisen!


Denna vecka blir det däremot mindre balkonghäng till fördel för flyttpackning och -städning. Dessutom ska jag göra en (förhoppningsvis) rolig grej på torsdag. Återkommer i ärendena!


I lördags upplevde jag förresten min första Brännbollsyra. När jag tittat mig mätt på lyror och bränningar lutade jag mig tillbaka i J:s knä.
Och när hungern smög sig på drog vi hem och grillade!
Frallan var på besök från Lycksele. Kul!

onsdag 23 maj 2012

Statusuppdatering

Halva veckan är snart förbi men inget nytt under solen. Skulle väl i så fall vara att jag fått bemästra (eller försökt behärska?) Folkbladets nya sajt eftersom jag jobbar kväll. Ni har väl sett hur fin den har blivit, hoppas jag?

Och i dag hade jag nöjet att luncha med Ann som åkt till Umeå över dagen. Väldigt uppskattat att ha någon att umgås med om dagarna när kvällarna är vigda arbete - det är jag inte direkt bortskämd med! 

Med det sagt pyser jag iväg till ännu ett arbetspass. Vi hörs!

måndag 21 maj 2012

Knark är bajs

Jag känner många människor som är jätterädda för skräckfilmer och som absolut inte kan se en skräckis på kvällen, för då kan de inte sova. 
Själv måste jag sluta se feel bad-dramer just innan läggdags. Igår kväll slog vi på Reqiuem for a dream (plats 66 på IMDb Top 250), vilket medförde att jag mådde riktigt uselt när jag gick och la mig. Hyste inga höga förhoppningar om att somna gott precis. 


Turligt nog lovade J att jag fick ligga nära honom när jag skulle sova, fastän han tycker det blir för varmt. Det är kärlek det!


(Kollade förresten upp filmerna jag fick tips om i det här inlägget men eftersom alla var så långa och timmen var så sen sparar jag de till nästa gång!)

Weekend i Villis - i bilder!

Såhär såg vår helg ut, på ett ungefär: 
Vi väntade på Linus som envisades med att köra motorcykel (i regnet!) till vår destination. Till slut dök han upp.
I denna världsfina bastu fann vi skydd mot den kyliga temperaturen.
När det blev för varmt att sitta i den världsfina bastun svalkade vi oss i sjön.
Det var dock inte så härligt som Lisa ger sken av. Eftersom isen bröts för bara någon vecka sedan kan man snarare klassa årets första utomhusbad som "iskalla".
Självklart åkte grillen fram på kvällskvisten.


Vi spelade även sällskapsspel i massor men i stridens hetta går det ju inte att fotografera. Vann den ljuvaste av seger över brorsan i Bezzerwizzer. Då han är som ett levande uppslagsverk brukar det i vanliga fall vara en omöjlighet! 
Bör kanske tilläggas att han vann första omgången av det nämnda spelet, innan han börjar gnälla i kommentarsfältet...


Weekend i Villis

I helgen har Vilhelmina gästats av gänget ovan. Det vill säga min syster, mamma, bror - och så undertecknad själv förstås. 


Det ska erkännas att jag var något skeptisk innan vi begav oss än djupare in i inlandet än vad jag är van vid. En weekend i Vilhelmina - kunde det verkligen vara något att hänga i julgranen? 
Såhär i efterhand kan jag konstatera: Japp, det var det minsann! Har haft det jäkligt kul faktiskt! Fast det kanske inte är så konstigt när jag har begåvats med en jäkligt rolig familj. 


Det kommer givetvis mer från vår vistelse i metropolen, men det först efter att jag fått några timmars sömn i kroppen.

torsdag 17 maj 2012

Stolt men inte nöjd

Ikväll tog jag årets första stapplande löpsteg. Bokstavligt talat. Mitt trasiga korsband medförde att jag antagligen såg ut som anka med extremt korta ben, som dessutom skitit på sig. Turligt nog gjorde det inte ont i knäet, kändes bara extremt obehagligt. 


Blev i alla fall bara en microrunda på 2,5 kilometer. Jag tar det från det och ser var jag hamnar. Den där halvmaran jag och Lisa hade planerat att springa i höst (vilket bestämdes innan jag skadade knäet) känns långt borta. Men man ska aldrig säga aldrig!


Snittade förresten 5.22 per kilometer. Är inte nöjd men ändå stolt - om man nu kan vara det på samma gång?

tisdag 15 maj 2012

Det mest fängslande jag sett på länge

Nu har jag äntligen sett Nyckeln till frihet (eller the Shawshank Redemption, om man vill vara lite mer internationell gångbar)! Jag såg den faktiskt redan igår men då hade jag för fullt upp att blogga om felbokningar och snikkärringar att jag inte hann nämna det. 


Hur som helst. Jag förstår varför filmen toppar IMDb:s topplista. Den följer verkligen dramaturgins alla regler. Ni vet den där valfiskmodellen man ritade under dramaturgilektionerna i skolan? Den kan man verkligen applicera på Nyckeln till frihet, från stjärtfena till huvud! 


Förutom att den är ett dramaturgiskt skolexempel satt jag och snyftade på mer än ett ställe under filmen. Kanske inte säger så mycket eftersom jag smyglipar till i stort allt utom Eddie Murphy-rullar (som jag istället stortjuter över att de ens fått produceras) men det var verkligen en fin film. Väldigt, väldigt fängslande (!). 


Nu ska jag fortsätta beta av de filmer på IMDb Top 250 som jag ännu inte sett. Någon som har ett tips på en film jag bör prioritera?

måndag 14 maj 2012

Den gumman gick inte

Dagens skönaste ögonblick inträffade förresten när jag skulle hämta ut ett paket. Kön till postutlämningen ringlade sig lång. Självklart var det en - om ni ursäktar uttrycket - snikkärring som försökte tränga sig in i kön lite diskret, precis framför mig. 
Jag funderade först på att säga ifrån direkt men istället knöt jag handen i fickan och muttrade inombords, på äkta svenskt manér. När det så var damens (läs: min) tur vände hon sig mot mig och frågade lite förklätt ursäktande om det var hennes eller min tur. 


Hon gav mig chansen och jag tog den. "Nej, vet du vad - det är faktiskt min tur" svarade jag och stegade förbi henne. Så himla skönt ögonblick, i sin enkelhet.
Man ska ha respekt för de äldre men de ska banne mig ha respekt för oss yngre också.

Där gick jag med svansen mellan benen

I morse började jag jobba klockan sju. Egentligen var det väl ingen fara på taket (under mina somrar på Shell började jag ofta långt tidigare än så) men kvällsskiften de senaste veckorna har satt sina spår på dygnsrytmen. Det visade sig dock när klockan ringde 05.30 i morse att jag gruvat mig i onödan! Var tvärtom vad jag hade trott rätt skönt att få en tidig start på dagen. 


När eftermiddagen kom fick jag smita tidigare från jobbet eftersom jag hade en läkartid. När jag väl anmält min ankomst och fick sitta ner i väntrummet kom beskedet att min läkare låg efter i tidsschemat. Sådär kul när jag hade stressat järnet från arbetet. Ännu tråkigare var det när den där utlovade halvtimmes-förseningen blev en timme. Och tråkigast av allt var att när jag väl fick träffa läkaren kom beskedet: "Oj, vi hade gjort en felbokning - du skulle ju träffa en knäoperatör. Du får komma tillbaka nästa vecka istället!"


Blev så paff att jag bara tackade för mig och lommade snällt ut ur rummet. För det är väl precis vad man bör göra när man gått miste om arbetstid, fått betala dyr parkeringsavgift och väntat en timme på sin bokade tid?   

söndag 13 maj 2012

Som fem år på nytt

Den här helgen jag mest ägnat åt att vara full alternativt bakfull. Det kanske inte hedrar mig att erkänna. Fast å andra sidan super jag så sällan nu för tiden att det nästan är mer skrämmande. 


Nåväl. Igår insåg jag att jag beter mig mer omoget när jag är bakis än kvällen innan. När jag och J gjorde en liten kolla på möbler-turné betedde jag mig som en barnunge som först klagade över att jag var törstig. När jag väl fick (köpa) vatten ville jag istället ha glass. På något sätt fick jag tillslut min vilja igenom och en glass i handen. Lycka!
På väg till krogen igår tvingade jag en stackars kille att fota mig, VD och Marit. Han tog dock sitt uppdrag på allvar och brände av 5-6 bilder.

fredag 11 maj 2012

Jag hatar honom inte alls!

När jag var ute och svirade i Lycksele sist kom en snubbe jag aldrig träffat tidigare fram och presenterade sig som "Simon, brorsa till honom du hatar". Jag förstod inte alls vem han syftade på, kanske främst eftersom jag inte hatar folk i speciellt stor utsträckning. 


Simon förklarade därefter vem hans brorsa var och påpekade att jag och hans bror faktiskt hade haft en diskussion Facebook-ledes där våra åsikter gick isär. 
Aha. Så om man har olika meningsskiljaktigheter och för ett resonemang kring dessa, då är man alltså bittra fiender? Tydligen, om man frågar Simon. Inte alls, om ni frågar mig. 


För mig är det precis tvärtom. Jag älskar att diskutera men jag gör det helst med människor jag respekterar. Människor jag respekterar innefattar dem som kan argumentera för sin sak och hålla debatten på saklig nivå - det spelar ingen roll om man tycker helt olika*! Däremot flyr jag oftast diskussioner som innefattar personangrepp, konflikträdsla och dövhet för andras åsikter än sin egna, eftersom det inte leder någon vart. 


Med andra ord känner jag inget hat alls mot Simons brorsa. Tvärtom! Han var en god opponent och fastän vi fortfarande var oense om sakfrågan efter vårt meningsutbyte tyckte jag snarare om honom mer därefter än innan. Diskussioner behöver sällan leda till konsensus - det viktiga enligt mig är att kunna få en förståelse för att det finns andra åsikter än sina egna.


*Självklart finns det åsikter jag har svåra att respektera (exempelvis främlingsfientlighet) - men det är en helt annan diskussion! 

Hår med dopp

Igår doppade jag hårtesterna i blekning. Eller ja, jag fick rättare sagt hjälp av ett fullblodsproffs att göra det, för att resultatet skulle bli bra. Och om det blev det sen! Är så himla nöjd! 
Känns som att ombre-håret passar mig väldigt bra, med tanke på att jag är allergisk mot slingor (obs! På mig själv!) men samtidigt vill att det "händer något" på huvve.

torsdag 10 maj 2012

Öronpynt

För sisådär tusen år sedan fyllde jag år. I samband med den oerhört viktiga dagen skrev jag att jag skulle visa upp ett örhänge jag fick i present i ett separat inlägg - vilket jag minsann tänkte göra nu. 
Fett är bara förnamnet!:
För övrigt vill jag bli bättre på att använda smycken. Jag äger ju faktiskt en liten skattkista med fint tingel tangel jag fått av ännu finare människor men tyvärr kommer detta alldeles för sällan till användning. 

Varje dag ska vara Trafiknykterhetens

För drygt två år sedan fick jag ett besked telefonledes som fick blodet att koka. En nära anhörig till mig hade kört bil rattfull. Varför blodet nästintill förångades inom mig berodde dels på att jag blev jävligt arg över att en i vanliga fall så klok människa kunde göra något så obotligt korkat. Dels blev jag utom mig av oro för att personen skulle ha skadat sig själv eller någon annan. 


Turligt nog lugnade personen i telefonen mig omgående och berättade att allting hade gått bra, trots allt. Min anhöriga hade nämligen varken kört in i människa eller lyktstolpe. Däremot hade hen stött på polisen. Det var antagligen det bästa som kunde hända eftersom personen förhoppningsvis lärde sig en läxa medan hen sonade sitt brott. 


Har aldrig skrivit om detta tidigare men jag tänkte att det kunde passa bra på Trafiknykterhetens dag. Det är himla synd att det "måste" finnas en speciell dag för att skänka en tanke till alla som drabbats av rattfylleriolyckor och deras anhöriga. Fordon i kombination med alkohol/droger är ungefär som Sverigedemokraterna i Riksdagen - det kan framstå som en god idé när man inte är i sina sinnesfulla bruk men vid närmare eftertanke är det inte alls lyckat.

onsdag 9 maj 2012

Ljust och fräscht

Som ni säkert (förhoppningsvis!) märker har jag suttit och fipplat lite med bloggen här under förmiddagen. Trots att det ni ser bara är en tillfällig lösning blev det mycket bättre i min mening!


Nu ska jag klura på hur jag vill att den definitiva designen ska se ut. Dessvärre är jag ingen stjärna på sånt så förslag, tips och trix mottages tacksamt!

tisdag 8 maj 2012

Helgen och vi:et

Jag jobbade som sagt i helgen men lite annat hann jag med ändå. Som den välbehövliga VD-dejten i fredags, vilken jag redan redogjort för. 
Och i lördags hade vi (åh, vad jag tycker om att vara en del av ett "vi") inga mindre än mamma och Micke på middag. De fick smaka våra chipotleburgare, vilka mottogs med omdömet "bättre än på restaurang" (det vilar inget jävigt över det uttalandet! Inte alls!). Som tack för den goda middagen spöade de mig i kortspel lite senare.



Väl hemkommen efter arbetshelgen i söndags slog dock tröttheten till och den håller i sig än idag. Ska bara invänta vi:ets andra del för att se vilket skick han är i efter korpfotbollen - sedan väntar sängen! 
Mammas starka sida är knappast att hålla huvve' stilla på bild...
... det är däremot min! Eller åtminstone är mitt huvve' min största sida, av bilden att döma???

Vågar man hoppas..?

Har varit ute heeela dagen idag. Promenerat en mil, ätit kladdkaka på balkongen och njutit av vädret. Det känns som att sommaren äntligen är på ingång!

Nu är det dock slut på friden för jag ska bege mig mot jobbet! 

Slog till på en somrig sminkning dagen till ära. Känns ovant för en gothar-wannabe som mig, hehe.

måndag 7 maj 2012

Finstämt förväl.

Jag har ingen direkt relation till Beastie Boys. Därför känns det aningen förljuget att stämma in i den RIP-kör som ljuder jorden runt just nu (även om det förstås alltid är lika beklagligt när personer går bort alldeles för tidigt). 

Fast Fight for your right har jag ju förstås vrålsjungit med i oräkneliga gånger. Med tanke på det känns denna fina hyllning till MCA högst berättigad att slänga upp:

fredag 4 maj 2012

Att dejta en VD

Kom ganska nyss hem från en fredagsdejt tillsammans med världens bästa VD. Känns som det var år och dar sedan jag träffade den tjejen - bortsett från ett snabbt, oplanerat seende på stan förra veckan - och vi hade sannerligen en del att uppdatera varandra om. Ingenting som jag kan dela med mig av tyvärr men kan försäkra er om att det var en del skojiga saker. Hehe. 
Vi knöt dock ihop säcken rätt tidigt eftersom jag jobbar och VD ska riva köksvägg imorrn.

Förutom vin och gott sällskap avnjöt jag också ett halvt kilo musslor. Jävlar vad gott det är!

torsdag 3 maj 2012

Svackor och storbråk

Känner att jag hamnat i en inspirationssvacka när det kommer till bloggande. Har inga idéer på vad jag ska skriva om och dessutom befinner jag mig i ett storbråk med tekniken. 

Bråket inleddes igår kväll när jag skulle deklarera. Istället för de fem minuterna de normalt borde ta (ja, jag har koll på mina avdrag) tog det en timme. Datorn kapsejsade totalt och kunde inte hitta åt mitt bank-ID. Själv kände jag hur ursinnet växte. 

I morse trappades konflikten upp när jag varken kunde lyssna på Spotify eller radio i Iphonen under morgonpromenaden. Trodde jag skulle explodera av ilska ett tag.

Jag känner mig allt bra sugen på att knäcka datorjäveln över knäet och kasta telefonhelvetet hårt i en vägg. Vilken njutning det skulle skänka! Tyvärr bara för stunden - det är jag medveten om. Därför sansar jag mig och ber till teknikgudarna om en snar försoning.

 
En bra sak som kommit ur detta var åtminstone att jag promenerade jäkligt fort i morse. Någonstans måste ju ilskan få utlopp. Dessutom fick jag ju något att blogga om mitt i min inspirationssvacka, insåg jag precis.

onsdag 2 maj 2012

Sköna maj välkommen!

Jag hade en fasligt trevlig valborgsmässoafton tillsammans med J och hans vänner. Fick bland annat premiärgrilla själv för första gången i år! 
Ja, grillat har jag förstås redan ätit eftersom pappa bjuder på det året om men jag hade inte hunnit vända på köttet själv förrän igår. Lär dock hända många fler gånger hädanefter - så fort vädret tillåter. Igår isade nordanvindarna lite väl mycket mot huden. Fast så stod jag ju ute i kortärmat också...

Värdparet hade även konstruerat ett riktigt bra musikquiz. Vissa frågor plockade mitt lag på en gång, andra gick vi bet på. Precis som ett välkonstruerat quiz ska vara! Vi slutade som god tvåa. För min egen del kan jag alltid skylla på min ringa ålder: När de andra dansade tryckare till någon för dem klassisk lågstadielåt var jag inte ens en spermie. Väldigt användbar ursäkt i sådana här sammanhang!

Det ska väl erkännas att det blev en lite väl sen valborg för mig som skulle upp och jobba i morse. Men vad gör väl lite trötthet om kvällen innan var kul? 
Bilder glömde jag också bort att ta i allt frotterande. Bjussar istället på två stycken vi tog innan vi begav oss till festligheterna:
Alltså min min?! J blev ju fin i alla fall - som att han ens behöver anstränga sig för att bli det...
Jag invigde mina för dagen nya byxor. Blommigt kändes ju rätt när vi skulle hälsa våren välkommen!