I torsdags fick jag äntligen klartecken från en läkare att jag får operera mitt knä. Eller äntligen och äntligen. I samma veva som han gav mig det efterlängtade beskedet informerade han mig om rehabiliteringen som följer med en främre korsbandsoperation. Sex veckors sjukskrivning. Ingen bilkörning på lika lång tid. Sex månader innan knäet ens börjar likna återställt (med massvis av rehabträning för att nå dit, förstås).
Jag har aldrig trott att en operation ska vara en quick fix för att bli bra igen. Men jag hade aldrig heller kunnat föreställa mig att en liten krasch med slalomskidor skulle få sådana konsekvenser.
Jag har tagit helgen på mig att tänka på saken. I dag ringde jag och satte upp mig på väntelistan. När allt kommer omkring opererar jag mig hellre nu, när jag är relativt ung och i god form, än att behöva leva med ett konstant instabilt knä.
Till hösten börjar alltså en lite annorlunda resa för min del. Förhoppningsvis landar den i att vi ses i en skidbacke lagom till påsk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar