Jag vaknade svintidigt imorse, som jag så ofta gör om helgerna numera då jag tycks ha fått nåt slags knas med sömnen, med en av de värsta halsonten jag upplevt. Men på något sätt kände jag mig ändå så tillfreds.
Den här känslan kom faktiskt till mig redan igår, utan någon särskild anledning. Det känns bara så fint att jag har Smilla hos mig, solen skiner och jag har inte haft några som helst måsten i helgen. Och igår morse tog jag mig igenom ett pass med löpning och utegym med bravur, trots min förkylning. Träning kan verkligen ge mig sådana lyckorus, så jag hoppas att det här halsontet blir kortvarigt.
De senaste veckorna har varit ganska tuffa för mig, så jag är så jäkla tacksam över att jag fått känna såhär i två dagar! Det kan behövas särskilt mycket inför morgondagen, som är ett sorgens datum.
Ytterligare något jag är tacksam över: Helgfrukost! Eftersom jag vaknade klockan 6 imorse var jag så jäkla hungrig när jag väl skulle käka, därför fick det bli en riktig brakfrukost. Och Smilla provsmakade av allt, förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar