ADHD+

Jag ligger ute i solen men jag skulle ljuga om jag sa att det är härligt. Visst är det skönt med sol och värme men jag är tröttsamt rastlös. Känner för att göra något knäppt, freaka ut fullständigt. Att göra en krigsdans helt naken här på gräsmattan ligger nära till hands men då får jag nog inte bo kvar hos mamma i veckan...

Seriöst. Tre dagar sen jag lämnade Piteå och jag håller redan på att bli tokig.

Trötthetens seger

Jag hade flera planer för kvällen men allting fes av. Fröken Thiger som jag skulle hälsa på flydde hem till sina päron när jag var på väg (jag måste vara en hemsk vän?!) och Foo Fighters-dokumentären jag och VD skulle bänka oss framför visas inte helt plötsligt. Fast det passar mig rätt bra just i kväll för det betyder att jag kan gå och lägga mig tidigt! Känns som att det där med sömn har blivit bortprioriterat den senaste tiden....

Skataktigt

Med hopp om att driva ut söndagströttheten ur kroppen tog jag och VD sommarens första longboardtur tidigare i dag. Det hjälpte sannerligen! Friden som infaller när man rullar ner för gatan på en bräda... Mm, jag gillar't! Nu måste vi bara slipa på våra longboardskills så att vi blir fullfjädrade skater girls.

Under vårt pitstop nere vid älven upptäckte vi att brädorna fungerar alldeles utmärkt som sittdon. Fina grejer det där!

Sista festen som student

I natt sitter jag i mammas soffa i Lycksele och känner mig rotlös, hemlös och rastlös. För några timmar sedan lämnade jag Piteå för evigt. Visst kommer jag med största sannolikhet åka tillbaka men jag kommer aldrig mer bo där och det är omöjligt att återskapa de tre år som varit.
Fast just nu orkar jag dock inte gå ner mig i deppträsket. Det räcker med att jag har hällt (alkoholfri) öl i skrevet, behöver inte väta ner mig ytterligare genom att skapa tårflöde.

Så till något mycket roligare: Onsdagen och examen. Vilken dag! Vilken fest! Kombinationen av vetskapen om att jag fixat en kandidatexamen i journalistik och att det verkligen var sista tillfället att släppa loss med alla var oslagbar. Kan inte komma på några ord som kan beskriva hur inihelvetes roligt jag hade.

Dagen började med att alla samlades hemma hos André klockan tidigt för att inmundiga champagne och jordgubbar. Vad vi inte visste då där vi stod och mös i trängseln var att regnet som hindrade oss från att vara utomhus skulle upphöra.

När jag blir ekonomiskt oberoende ska varje frukost bestå av detta. Fast glasen ska förstås vara av kristall.

Den här bilden får mig att le. Emma vinner i sten, sax, påse = total eufori. Att Dennis sedan sitter och ser tjusig ut i bakgrunden är helt klart ett plus.

Efter en seg examensceremoni och en välbehövlig lunch flyttade vi oss ut i solen som bestämde sig för att också vara med och fira. Flera bilder blev helt överexponerade för att det helt enkelt var omöjligt att se hur inställningarna blev men jag tror det ändå framgår hur gött vi hade det.

Jag och Sandra fann underhållning i några glasspinnar. Lite roar de små!

Som sagt...

Grabbarna anlände och ljuv bromantik uppstod.

Och så en cigarr på det hela.

Kvällen fortgick med middag och fortsatt fest på Stadshotellets uteservering men då hade jag klokt nog lämnat kameran hemma. Fler bilder från firandet kommer antagligen dyka upp i alla fall.

Såhär dagen efter man tagit examen

När stora förändringar och händelser sker i ens liv och hjärtat svämmar över av känslor, då finns det typiskt nog ingen tid att blogga. I morgon när jag lämnar Piteå och mitt liv här ska ni dock få veta ett och annat. Inget ont om Lycksele som jag flyttar till igen (om än bara för en vecka!) men det känns som att jag kommer ha lite mer tid över att skriva där...

Ett gäng champagnerusiga och nyutexaminerade journalister. Får man göra om gårdagen, please?

Time to say goodbye

Okej, jag erkänner. Jag har nyss fält några tårar. Men jag fullkomligt hatar att ta avsked, speciellt när jag inte vet om jag kommer återse folket igen. Vissa människor i klassen kommer jag förvisso aldrig att släppa taget om - vare sig de vill ha något med mig att göra eller inte - men vissa vet jag ju inte om jag kommer se igen. Hur som helst: Journalister! Jag kommer sakna er.

Champagne till frukost

På något märkligt sätt har tre års studier nått sitt slut i dag. Jag tar examen och firandet redan inletts med 2-3-4 glas champagne. Jag kommer sakna tiden som student...