söndag 30 november 2008

Helgen avslutades med ett rejält styrkepass

Nu är jag hemma i Piteå igen efter en dryg bussresa som avslutades med blodsmak i munnen. Jag var nämligen tvungen att slita som en oxe med resväskan hem från busstationen. När det är decimeterdjup snö och väskan väger ett halvt ton spelar det ingen roll om den är försedd med hjul, det känns ändå som att slita med en elefantunge som bestämt sig för att sitta på arslet.

Det är ju tur att man är stark i alla fall, det fick jag bevisat när jag skulle byta buss i Skellefteå. När jag stod och stretade med att få upp väskan i lastutrymmet kom resevärden (som de har på kustbussarna) och hjälpte mig. Med tanke på storleken på väskan frågade han mig om den vägde över 25 kilo, varpå jag svarar "inte vet jag, jag har inte vägt den". Svaret i kombination med att jag nästan orkade lasta in väskan själv verkade tydligen få han att tro att den vägde under maxvikten, när den egentligen säkert vägde 30 kilo.
Som sagt, det är tur att jag är stark annars hade jag väl fått åka utan väskhelvetet som var sprängfylld av prylar och pinaler.

Kan någon föresten förklara för mig varför internet inte funkade på min dator i Lycksele (inte ens internetleverantören t3 kunde hjälpa mig med problemet) när det fungerar här i Piteå så fort jag kör in internetkabeln?

Ekivoka lussebullar

Som vanligt har jag försökt hinna med så mycket som möjligt och lite till när jag är hemma i Lycksele och därför har bloggandet hamnat i skymundan. Men innan jag tar mitt pick och pack och drar uppåt landet igen hade jag tänkt visa lite bilder från fredagens erotiska bakning eftersom jag vet att ni är nyfiken på det.
Eller, rättare sagt är det jag som vill visa våran estetiska talang...

Om två gånger är en tradition är mitt och Hannas lussebullsbakning med vin härmed en tradition, eftersom vi gjorde detsamma förra året. Dock var förra årets utgång lite vildare när vi drack mer vin och avslutade kvällen med ett nakenbad i snödrivan utanför vår lägenhet här på Villhill. Haha, det var en syn för gudarna det..
Jaja, de utlovade bilderna kommer i alla fall här:

Bland konstbakverken återfinns lussefittor, lussekukar, lussetuttar, abstrakta lussepizzor och lussehjärtan

Hanna snodde även min briljanta idé om att göra en lussesnigel, vilket jag bestraffade henne med genom att i smyg pula in ett russin där bak som förvandlade hennes snigel till bajsnödig

Vi gjorde även lusseörhängen och en vacker lussemustasch

Hannas fjortislook representerar ungefär vårt intellekt under fredagskvällen (fast vid närmare eftertanke befann vi oss mer i bajs- och kisstadiet snarare än fjortisstadiet).

OBS: Jag hade först tänkt döpa detta inlägg till "Bakverken som kommer göra Rebecka grön av avund". Men eftersom jag inte vill göra henne ledsnare än vad hon redan är - hon måste vara förkrossad när hon läser det här, med tanke på att hon pluggat till konditor i över två år och ändå gör vi "amatörer" snyggare bakverk än henne - valde jag en annan rubrik.

OBS 2: Jag hoppas att ni förstår att ovanstående OBS var ironiskt. Haha.

lördag 29 november 2008

Friday, bloody friday

Några av er kanske minns att jag kallade blodgivning för min meditation sist jag var och tappade blod? Det gällde definitivt inte i dag!!! Jag var på blodgivarcentralen imorse, och till en början gick det finfint. Jag hade 147 i hb-värde, vilket är en klar förbättring från de 119 jag hade första gången jag var där som är på tok för lågt!

Nåväl, det var ju bra men därifrån gick det bara utför. Jag är inte ett dugg stickrädd, och tycker inte att det gör nämnvärt ont när de tjongar in tjocknålen i armvecket i vanliga fall. Idag gjorde det dock svinont! Hon som stack mig frågade till och med om det gjorde ont eftersom hon tydligen såg det på mig. Som om inte det vore nog värkte hela min underarm under hela tappningstiden, vilket antingen berodde på att en nerv kommit i kläm eller att jag helt enkelt låg konstigt med armen. Jag skiter i vilket, allt jag vet var att det var nästintill olidligt.
När jag sedan kom mig från tortyrkammaren var jag yr som fan, ingen höjdare med andra ord. Men jag kommer absolut att ge blod många, många fler gånger - jag ser det bara som att jag hade en dålig dag i blodgivarsynpunkt.

Senare idag har jag socialat med Sandra. Vi har gått på stan, fikat, spanat på resor och besökt en kulturyttring. Det sistnämnda bestod av utställningen Wall of glasses på biblioteket med bilder från ett svenskt slakteri. Tydligen skulle den väcka starka känslor hos besökaren och det gjorde den hos mig och Sandra - nämligen gapskratt! Jag tror jag är lite avtrubbad efter att ha växt upp med en pappa som slaktat grisar och får flera gånger per år hos mormor.

Och i kväll var det bakning med erotisk tema som gällde hos Hanna. Återkommer om det...

Dagens aj.

torsdag 27 november 2008

Plus och minus

Ååååh, nu ska jag alldeles strax fara iväg och dansa funk. I love, love, love funk! Det är så himla roligt, och jag uppskattar det ännu mer när det blir så sällan mellan gångerna - fast självklart önskar jag att jag kunde vara med varje vecka.
Det är precis dans jag behöver just nu, när jag är lite halvdeppad. Jag får inte tag i någon praktikplats, jag kommer inte på vad jag ska göra ett radioinslag om och allt känns bara käpprätt åt helvete.

Fast efter funken ska jag troligtvis till Hanna också, om hon nu svarar i telefon och kan säga om det går bra eller inte. Hanna om du läser det här, pick up the fucking phone!

Jag har föresten klippt mig i eftermiddag också och det blev kanoners! Tyvärr förstörde snön Cristels snygga styling på hemvägen. Men jag misströstar inte, jag älskar el facto att det snöar ute :)

En naglbitare ikväll på P3

Ikväll sänder P3 live Nagelfars spelning från House of Metal tidigare i år. Jag var ju på plats på den, men jag sov mer än vad jag lyssnade under spelningen. Om ni undrar hur det är möjligt att somna under en black metal-spelning stavas lösningen: öl. Jag hade fått i mig ett par tre, tio stycken under kvällen och publikens knuffningar fick mig att vaggas in till ett sömnliknande tillstånd...
Så jag kanske helt enkelt får lyssna på spelningen för att veta vad jag missade, även om jag inte är något stort Naglfarfan.

Jag kommer dock ihåg mina och Tinas fina ordvitsar före och efter spelningen om "naglfar, naglmor och så lilla nageltrång..." Haha, oslagbart!

Olivius och gänget blev sur för att jag slumrade när de gjorde sitt bästa för att leva om...

Den nya definationen av manligt

Härom dagen när jag bläddrade i Dollars reklamblad upptäckte jag en rätt rolig sak. På ett uppslag var det kosmetikaprodukter på vänster sida och benämningen var "kvinnligt". Inget konstigt med det, alla vet väl att det bara är tjejer som använder krämer och liknande...
På höger sida var det däremot städgrejer, och där var rubriken manligt. Där ser ni karlar, er uppgift här i livet är att städa!

onsdag 26 november 2008

Kållår

Jag har inte varit så duktig idag heller. Jag har skrivit en bit på min artikel (snart klar!), Jimmy har varit här och försökt hjälpa mig med att få igång internet på min dator - det är omöjligt - och så har jag varit på Dollar tvärt och hälsat på VD som har börjat jobba där. Hon lyckades lura på mig sugrör med smak (!). Jag lovar att återkomma om de när jag köpt mjölk och testat de.

Men viktigast av allt är att jag har invigt en av mina traderaklänningar idag. Jag kände att jag behövde, bokstavligt talat, en färgklick i vardagen, därav blev det den i dag. Jag ska börja köra på det; färgglatt till vardags och enbart den lilla svarta till fest. Då har man oftast så roligt att färg inte är nödvändigt.

Nej, det är ingen bulle i ugnen ni skymtar, utan en luftficka. JAG LOVAR!!

Fejkbook

Ny dag, nya tag... Jag återgick till mitt nyfunna slacker-jag igår; jag gjorde verkligen ingenting på hela dan. Lallade på framför datorn, ringde några (förvisso rätt viktiga) samtal och svor över att jag inte fick igång internet på min lappe. Det är fortfarande inte igång, snart blir jag förbannad. Jag måste faktiskt kunna betala mina räkningar!!!

På kvällen blev det dock mer uträttat, eller jag befann mig då inte på Villhill i alla fall. Vi käkade middag hos pappsen och jag kikade igenom Lisas skolkatalog. Jag önskar faktiskt att vi hade skolkatalog på högskolan också - trots att jag aldrig blir så ful som på just skolkortet. Jag ser alltid bajsnödig ut OCH har ett fejkleende världen sällan skådat. Men ändå, det är ju kul att kunna sitta och bläddra och kommentera alla idioter. Haha.

Slutet av kvällen spendera jag hos en skräckslagen VD. Hon var rädd för att vi såg El orfanato - Barnhemmet - och satt mest och blundade och höll för öronen. Riktigt gulligt, precis som när man var liten... Filmen var hur som helst riktigt bra, förutom slutet såklart. Vad är det med rysare egentligen, varför måste de jämnt sluta dåligt?

Nej som sagt - ny dag och dags att vara lite aktiv!

Jag kan tillägga att vi var så jävulst snygga igår! Eftersom jag hade slut på både schampoo och balsam var jag lagomt flottig och härlig i håret...

Haha, jag kan bara föreställa mig hur glad VD kommer att bli när hon ser den här bilden... ;)

tisdag 25 november 2008

Vart ska man lägga näsan om inte i blöt?

En grej som förbryllar mig ute i bloggvärlden är det skribenter som direkt eller indirekt säger till sina läsare att sköta dig själv och skita i andra. Visst, jag kan absolut förstå dem som ogillar folk som lägger näsan i blöt. Men är verkligen en blogg lämplig för dessa personer? Bloggar är ju i de flesta fall en ocean av information om sig själv, och kommentatorfältet som ofta finns ju just till för att läsare ska kunna kommentera. Därför går inte riktigt ekvationen ihop för mig med bloggare som öppenhjärtat berättar om sig själv och sina senaste bravader och att samtidigt ha inställningen att folk och fä ska ge fan i att lägga sig i.

Själv älskar jag hela bloggosfären, att få veta vad andra gör, tycker och ibland även tänker. Jag är verkligen nyfikenstrut nummer ett som vill veta allt. Därför blev jag även glad när just nyfikenhet var rankad som en av de viktigaste egenskaperna för en journalist, i boken Så arbetar en journalist. Det plus att jag älskar att skriva borde ju göra att arbetet passar mig som chokladsås till glass.
Jag har redan upptäckt hur bra det går att få utlopp för sin nyfikenhet genom journalistiken. Tänk er bara scenariot att jag vill veta något och ringer upp en person med en av följande ingångar:
A) Ja hej, jag heter Anna Bergman och pluggar journalistik...
alternativt
B) Ja hej, jag heter Anna Bergman och jag är en nyfiken jävel...

Jag är inte riktigt säker, men jag tror att alternativ A) är en bättre öppning för att få ställa en fråga och sedan få svar.

måndag 24 november 2008

Hemma hos mina bebisar

Det gick skitbra att köra hem (till Lycksele, alltså) - det tog endast 2,5 timme. Och då höll jag faktiskt hastighetsgränserna! De enda missödena var väl att jag glömde att slå av helljuset nån gång, till den mötande bilens förtret... Jag vet ju hur det är; i vanliga fall brukar det vara jag som sitter bakom ratten och svär över talanglösa tattare som inte har vett att blända av.

När jag kom hem var det en kille som blev glad över att jag var hemma igen - och det var inte Simon. Eller, han visade i alla fall inte sin eventuella lycka lika mycket som Metal. Jag hade nämligen med mig färska larver hem som han tydligen kände lukten av, eftersom han klättrade efter glaset på terrariumet som en hungrig ödla... Eh, vilket han i och för sig är.
Heavy blev också glad, fast det tog ett tag innan hon reagerade på att det var mat på ingång. Hon är lite trögare än sin man - i ödlevärlden är intelligensförhållandet mellan hona och hane tydligen det omvända mot för människovärlden.
Hur som helst, det roliga med H&M (ödlorna, inte klädkedjan) är att de är i princip de enda djur jag pratar bebisspråk med. Jag pratar inte ens det med spädbarn, men när jag ska snacka med mina små geckos tar jag alltså fram fjollsnacket. Pinsamt.

Snyggingen min. Tyvärr kryper det en äckellarv under magen på honom som förstör bilden lite.

Heavy ser ut som en struts när hon sticker ut huvvé ur fuktlådan...

Piteå t/r

Nu åker jag tillbaka till Lycksele igen. Ett jäkla flängande fram och tillbaka, jag vet.

Jag uppdaterar om jag kommer fram, i det här snöovädret kan man aldrig vara säker...

söndag 23 november 2008

En jobbig bilfärd

Fyfan vilket busväder! Jag körde bil hem ikväll, och vädret var allt annat än idealiskt kan jag lugnt säga. Halka, halvt snöstorm, mörker och dessutom var jag trött efter dagens arbete och nattens korta sömn. Turligt nog var det lite djur på vägen. Jag såg bara en räv, inte en ren i sikte. Hade det varit lika mycket ren som det är efter vägen vid gryning och skymning hade jag nog inte kommit hit med en hel bil (och hel Anna?), eftersom det var så snöblint på vissa partier att jag inte såg en centimeter framför bilen.

Men nu är jag i Piteå i alla fall som sagt. Återstår bara att se om jag överlever bilfärden imorrn; då ska jag tillbaka till Lycksele igen! Jag tänkte passa på att vara hemma när jag har flera föreläsningsfria dagar på raken :)
Nu väntar duschen och sen kan ni nog räkna ut med lilltån vart det bär av...

lördag 22 november 2008

Fan va bra jag är ibland

JAAAAAA!
Jag klarade tentan jag skrev för tre veckor sen,
fan vad bra det känns!


Jag var ju uppriktigt orolig för att jag inte hade klarat den när jag gick ifrån tentasalen, och nu när jag fick mail om att den var rättad blev jag nervös igen. Men det gick rent utsagt skitbra, 40 av 44 är väl inte illa pinkat? :)
Däremot lovar jag att byta studiestrategi till nästa tenta, och inte börja dagen innan...

fredag 21 november 2008

Dagens rättegång

Jag hoppas inte att ni tror att jag har legat på latsidan idag bara för att jag har varit "ledig". Jag var nämligen uppe halv åtta imorse, och före nio var jag på plats på tingsrätten. Anledningen var att vi har fått en uppgift i kursen "medier i samhället" att gå på en rättegång, och jag passade på idag när det var en gällande de två rånen som har varit i Lycksele. Roligt (och snällt!) nog fick jag med mig VD och Tina. VD tjatade jag lite lätt på igår att följa, men Tina blev eld och lågor när jag bara nämnde det för henne igår på funken... Man kan väl kanske säga att hon är lika nyfiken som mig?

Jag tänker i alla fall inte berätta så mycket om vad som sas; det får ni väl läsa i tidningen sen (eller i mitt referat som kommer senare). Däremot måste jag bara påpeka en sak som störde mig nu när jag skulle gå därifrån. En mamma till en av de åtalade frågade sin sons försvarare om det var tillåtet att föra anteckningar i tingssalen (som jag och en reporter från Sveriges radio gjorde). Var på försvararen svarade (haha, ordvits!) "ja, men man får ju inte publicera det i en tidning."
Hallå herr försvarare, sov du dig igenom lektionerna om Sveriges grundlag? Om så är fallet kan jag upplysa om att det finns något i Sverige som kallas tryckfrihet som gör att man får göra namnpubliceringar i tidningar. Om det är pressetiskt riktigt är ju en annan femma, jag skulle i alla fall inte göra det eftersom att de åtalade var så unga.
Men håll med om att det vore konstigt om det var förbjudet med namnpubliceringar i tidningar och dylikt, när ändå vem som helst får gå på rättegångarna och se vilka de åtalade är?

Nu ska jag gå till jobbet i mina blöta arbetsbyxor som älsklingen tvättade åt mig imorse... Ha en trevlig fredagkväll!

torsdag 20 november 2008

I love Barca

Jag brukar se repriserna av Americas Next Top Model på vardagseftermiddagarna. I veckan är det extra roligt eftersom att det är säsong sju som jag aldrig sett och framför allt för att dom är i Barcelona. Fan vad jag gillar den stan!
Hur som helst är det finalen idag, och finalvisningen gick av stapeln i självaste Parc Güell - som vi besökte på våran utbytesresa förra året. Gissa om jag fick någon tillbakalängtan (kanske inte till just Parc Güell, men...)?
Nej Lisa, nu tycker jag att det börjar bli dags att boka sommarens Barca-resa!

Om någon undrar så är jag i Lycksele nu föresten.

Morsan é okey!

Jag ska alldeles strax gå och lägga mig, först ska jag bara hänga den sista tvätten och packa lite till inför morrondagen. På tal om det har jag bara ett mål för imorgon: att hinna med bussfan! (Får inte missa, får inte missa, får inte...)

Avslutar mitt dygn med lite bilder från mammas besök i helgen. Better late than never!

Min gulliga mamma vid middagsbordet. Lägg märke till min fina pommes frites-krydda som en viss kusin stulit åt mig! Haha ;)

Det kallas ociviliserad ungjävel/hungrig

Skönsång (...) framför Idol.

Jag vet att det ser något osmakligt ut, men det är faktiskt riktigt mumsigt. Toppar man denna exotiska fruktkompott med passionfreiche är det en oslagbar efterrätt!

Haha, som ni ser fick gamlingen sova på golvet trots allt... på världens plattaste madrass, dessutom!

onsdag 19 november 2008

Det vackra i kråksången

Idag är det faktiskt min namnsdag. Eller i alla fall min mellannamnsdag; jag heter nämligen Elisabeth efter Anna. Och det är faktiskt några som har kommit ihåg mig - dock inte Simon. Jag klandrar han däremot inte. För det första grattar han aldrig folk på namnsdan och för det andra är det som sagt inte Anna-dagen.
Men jag såg en reklamsnutt imorse som var väldigt passande, och fick mig att le. Jag kommer inte exakt ihåg vad som stod, men något sånt här i alla fall:

Det är skönt att ha någon som glömmer bort ens namnsdag.

Visst är det det! Ännu skönare är att jag äntligen får krama om namnsdagsglömmaren imorrn, när jag åker hem till Lappstockholm.

Bring your attitude


tisdag 18 november 2008

Skrämmande filmer är bra filmer

Nu har jag äntligen sett American psycho, som folk tjatat på mig att se. Och ja, den var ruggig, äcklig och psykiskt påfrestande - en riktig höjdarfilm med andra ord! Jag har väldigt svårt för att bli rädd av thrillers o.dyl., åtminstone för att få bestående men av de, men i natt kommer jag nog ha lite problem med att somna...
Tur att jag kan tänka på Christian Bales kropp i filmen. Eller nej, vad säger jag?! Självklart ska jag tänka på min Simon! Fan vad jag hatar att ha han 23 mil bort varenda kväll (och morgon, och dag, och...)!!

Det går dock inte att förneka att Bale är minst sagt vältränad i AP...

Disk-oh

Varför har jag jämt så mycket disk? Jag bor ju faktiskt ensam och äter två mål hemma om dagen, men ändå tycker jag att jag diskar flera timmar om dagen... Eller det kanske bara känns så för att det är riktigt förbannat tråkigt?
Jag livade dock upp dagens diskning med In Flames. Det var ett tag sedan jag lyssnade på dem, på sistone har det blivit mer "radiomusik" (fast P3 och framförallt Bandit är ju duktiga på att spela Fridén & co). När jag tänker efter tror jag att det hela beror på att jag blev jäkligt besviken när jag missade deras konsert i Göteborg för två veckor sen... Jag hade velat vara där och sett både In Flames och Sonic Syndicate, det hade varit mumma för öronen!

Tvättstugan var bokad och jag är för trött (läs: lat) för skolarbete så nu blir det filmen i stället. Sen ska jag börja packa för att vara riktigt säker på att inte missa bussen på torsdag, som sist...

Kvällen som försvann

Jag förstår verkligen inte vart kvällen igår tog vägen. Efter jag hade bloggat såg jag bara på halv åtta hos mig (det är ju skitbra!) och sedan läste jag lite böcker i radiojournalistiken... Och helt plötsligt var klockan halv tolv och egentligen läggdags för länge sen. Jag hade dessutom inte hunnit läsa allt som vi skulle, tiden måste verkligen ha gått skitfort igår!

Det visade sig dock idag att det inte gjorde så mycket att jag inte hade hunnit läsa allt, vi hade i princip bara genomgång av mikrofon-/inspelnings-/intervjuteknik i radiosammanhang under lektionen idag. Det var faktiskt skitroligt, jag och Angelica gjorde några fina intervjuer och inspelningar... Eftermiddagen var däremot inte riktigt lika lajbans, dels var jag trött och dels hade vi genomgång av ett redigeringsprogram som var allt annat än upphetsande.

Ikväll ska jag försöka sno åt mig en tvättid (har inte bokat någon), göra lite skolarbete och därefter se en film. Jag fick hem American Psycho igår och hade tänkt se den då, men kvällen försvann ju spårlöst som sagt... Men då har jag ju mitt roliga kvar ikväll! Jag fick föresten hem Sex and the city-filmen idag (värt att skicka filmerna i separata paket med en dags mellanrum?) och sen skitfrän tisha som jag visar senare. Ja, och så kanske det blir lite bilder från helgen också - we'll see...

måndag 17 november 2008

Det kryper i kroppen

Jag är ju som jag vart. Skulle nyss börja läsa litteraturen inför morgondagens radiolektion, men vet ni hur långt jag hann? Två meningar, sedan började det krypa i kroppen på mig och jag la ifrån mig boken. Skolan i allmänhet får det att krypa i kroppen på mig faktiskt, åtminstone tanken på den. När jag sen är inne i det går det bra, då tycker jag oftast att det är roligt till och med!

Och jag tog mig faktiskt upp imorse och var på skolan (nästan) klockan åtta. Men jag behöver ju knappast säga att det var med en viss motvilja jag gick vid den tiden.

Föresten är jag pank nu, och det är åtta dagar kvar till studielånet. De som känner mig vet att jag inte precis är någon spara, men slut på kontot har jag väldigt sällan. Trots det lever jag faktiskt inte på nudlar, utan tack vare min käre far blir det köttfärsrätter hela veckan. Han gav mig nämligen 7-8 hekto älgfärs tidigare i höst och denna klump har legat nerfryst sen dess. Men nu jävlar ska jag äta mig less på strimlat slaktavfall; fuck the noodles säger jag bara!

Aldrig att sånt här kommer passera mitt svalg - nunca!

söndag 16 november 2008

Tillbaka till sängen!

Jag tog mig faktiskt upp ur sängen idag, till slut. Klockan var väl kring tre, men bättre det än att jag fortfarande legat där. Måste dock snart återgå till sängen igen, eftersom jag ska ha möte med min radiogrupp klockan 8 imorgon - vilket jag fick veta bara för en stund sedan. Det känns hyfsat jobbigt, men lika bra att få det gjort...

Den här kvällen har - precis som igår- varit trevlig. Jag och Emma har käkat pizza och sett film. Pizzan kunde jag dock hoppat, jag var knappt sugen och därmed fick jag bara dåligt samvete av att trycka i mig kalorier som jag inte ens uppskattade till fullo. Men mat är ju socialt, så det är det bara att svälja och bli fet.
Filmen var däremot ett bättre inslag under kvällen. Vi såg "P.S. I love you" och jag lyckades hålla mig från att lipa nästan till slutet. Det måste fan ha varit en bragd eftersom att alla andra som sett den säger att de grät genom hela filmen. Emma började snyfta redan i scen två typ...

Ja, och så måste jag berätta en ful sak som jag glömde i inlägget nedanför. Killen som jag lånade toapappersrullen av hoppades jag på att inte se de närmaste veckorna tills han glömt mig (om det nu går?). Men vem tror ni stod i dj-båset på Kalles hela kvällen igår? Just det, toapapperskillen! Gissa om han garvade en del när han fick syn på mig... :P

Idag bloggar jag från sängen...

Jag hade en skitrolig kväll igår; snacka om uppryckning från förra festen här i Piteå som var lite halvseg. Kvällen började hos André där vi spelade Våghals, riktigt jäkla kul var det! Jag fick bland annat gå över till grannen och fråga om en toapappersrulle och påstå att jag hade råkat förväxla en huvudvärkstablett med lavemang... Konstigt nog var jag stolt över mig själv efter det, för att jag vågade (thanks to the beer, maybe?) men framför allt för att jag inte började skratta. Innan det skulle jag nämligen ringa Lisa och prata låtsasspråk tills hon la på. Det gick väl sådär, jag skrattade mest och fick inte fram ett ljud. Saken blev inte bättre av att Lisa sa roliga saker också som "Anna, vad är det? ÄR DU HÖG?"

Så ni som fick underliga sms av mig igår - det var en del av spelet. Sorry ;)

Sen drog vi vidare till nästa efterfest på Ankars, som också var rolig. Det var mest okänt folk där för mig, och alla var supertrevliga! En av tjejerna sa att jag var tvungen att vara med på fler fester, och det lovar jag att jag ska vara.
Slutligen drog vi på Kalles och slog klackarna i taket till stängning, och avslutade det hela med en burgare på Max. Fyfan vad gött med fyllekäk!

Jag skulle kunna berätta en massa skojiga saker känns det som, men då blir jag så innihelvetes långrandig. Och så måste jag försöka ta mig upp ur sängen snart, jag börjar ta mitt slackerbeteende till en ny nivå...

lördag 15 november 2008

Partyklar!

Ikväll har jag satsat; finstassen, high heels, partysminkning och stora smycken. Lägg till mensvärk på det så är jag redo för festen!

Jag ska gå alldeles strax (festen börjar rätt sent här uppe!), och jag kom just på att min klädsel inte är exemplarisk för sju minusgrader... Men jag får väl helt enkelt bita ihop - klarade jag att stå stilla en halvtimme i hotelletkön förrförra helgen lär jag väl genomlida en promenad till Ankars (och senare ikväll Kalles!), nätstrumpor och miniklänning till trots.

Och såhär snygg är jag ikväll:

Självklart framgår inte hela min skönhet på bilderna. Hehe ;)

Man tager det lyse man haver... (Min lägenhet har väldigt dålig belysning, måste fixas!)

Jag kanske får ta och skaffa mig en ny sambo snart?

Det känns som att klockan är way more än kvart i två. Jag och mamma har hunnit gå på stan en kort sväng, jag har haft en liten sightseening runt Piteå, bland annat förbi skolan och vi har spelat kort, druckit kaffe och ätit det sista av gårdagens underbara efterrätt. Och just det - vi var förbi djurmagasinet och jag hittade en jättesöt, lurvig dvärgkanin som jag ville ta med mig hem. Jag börjar bli rätt sällskapsjuk av att bo ensam...

Nu har i alla fall mamma farit och jag är just ensam igen. Jag ska göra färdigt min artikel som jag egentligen planerade att skriva i torsdags, sen ska jag väl bara invänta kvällens fest. Om det nu blir någon, med min tur ligger väl alla helt utslagna av baksmälla och orkar inte en till kväll.

Ska bjussa på några bilder från mammas besök sen, men ni får hålla till godo med detta snygga kort från min hårfärgning tills vidare :)

fredag 14 november 2008

Fel som åkte

Näe, nu jävlar var det sista gången jag såg Idol. Jag har i och för sig bara sett två veckofinaler "live" hittills (annars har jag bara kollat klipp på nätet), men det får räcka med de två. Nu har de två bästa, Lars och Robin Eriksson, åkt ut. Varför i helvete kan inte till exempel inte fjortis-Johan eller tråk-Anna åka ut? Och varför kan jag inte hitta annat att bli sur över än ett tv-program?

Mamma ska i alla fall färga håret på mig nu - och tyvärr har vi ju hunnit dricka vin redan. Men det blir nog bra ändå, hoppas jag!

En kort rapport

Nu är jag och mamma hemma från en över sex timmar lång shoppingtur... Herrejäklar vad roligt vi haft det, och vad fattig vi (åtminstone jag) har blivit. Jag som inte skulle shoppa något! Snart ska vi i alla fall börja laga mat och korka upp vinflarran. De ni ;)

Morsan på ingång!

Om några timmar får jag besök, då kommer nämligen min mami hit! Vi ska gå och shoppa en sväng (fast mamma kommer väl antagligen hitta mest i min garderob, hon älskar att "låna" mina kläder) och i kväll ska hon färga mitt hår. Äntligen blir jag av med den här hemska utväxten!
Det blir nog även en god middag, och kanske en vinflaska till det? Hur som helst får vinet vänta tills efter hårfärgningen så att inte resultatet blir konstigt...

Eftersom mamma ska vara här till imorrn måste någon av oss sova på den läckande luftmadrassen som Lisa hade med sig hit. Och jag tänker faktiskt vara så artig och offra min rygg; jag tänker faktiskt på de äldre! ... om mamma läser det här medan hon är hos mig kommer jag nog få mig en smäll, haha ;)

Hela familjen Bergman, mamma är alltså den blonda tanten (nu stryper hon mig ifall hon läser det här ikväll)!

torsdag 13 november 2008

En frusen slacker

Inget smink, ingen BH, otvättat hår, en mössa över det otvättade håret, baggyjeans, oversizelinne, breda bomullstrosor... Man skulle lätt kunna sammanfatta min torsdag med ett ord: slackerdag.

Sanningen är den att det inte bara är mitt yttre som har varit minst sagt oansträngt, jag har i princip inte gjort något på hela dagen. Nej, tänker jag efter har jag i princip suttit på den här stolen, framför den här datorn och klickat mig runt på nätet, i jakt på att slå ihjäl några timmar - som blev till den dag. Egentligen skulle jag skriva min artikel till bloggen (och hinna med en massa andra saker) men när jag möttes av en ovilja att kommentera mitt ämne bland alla jag ringde upp blev jag tjurig. Kom igen, det är inget kontroversiellt ämne och det ska knappast publiceras i DN! Vad är folk rädda för, att ha en åsikt?
Jag blev i alla fall minst sagt less efter en stunds rundringning. Det sägs ju att en journalist aldrig ska ge upp, men när mitt saldo på telefonen började sjunka då fick det fan vara nog.

Jag har frusit hela dagen också. Detta skulle jag bara smart och bota föra några timmar sedan, och därför gick jag till solariumet för att grilla bort lite kyla (och få lite färg, såklart). Det funkade bra, jag slutade frysa och började nästan svettas istället. Så när jag kom hem tog jag mig en svalkande dusch... och när jag klev ut frös jag lika mycket som innan igen, om inte mer! Eftersom det var länge sedan jag drog till med ett blondietips tänkte jag göra det nu:
Ta för fan ingen kalldusch om du eftersträvar att bli varm.
Ganska självklart kan tyckas, men tydligen inte för alla.

Jag ser dock väldigt fräsch ut för att vara en slacker, för att säga det själv! :)

Bloggtips

Jag har ingen schemalagd skola idag, däremot kommer jag att sitta hemma med skolarbete hela dagen. Mitt mål är att hinna med två radioanalyser (jag har gjort en!), läsa lite ur kurslitteraturen och så skriva en artikel till vår blogg som vi driver i kursen Medier i samhället. Ni kan följa med i vårt examinationsarbete om ni klickar på den här länken.

Vi som läser kursen är indelade i tio grupper, och tanken är att vi ska konkurrera mot varandra som riktiga redaktioner. Jag kan dock inte låta bli att tipsa er om den här bloggen, där min granne "Naken-Danne" har gjort ett tv-inslag om det ska vara sneda eller raka... Haha, ni måste se det! Själv ska jag återgå till mitt arbete nu, så kan ni förhoppningsvis läsa det redan i eftermiddag :)

Snön ligger vit på taken...

Herrejävlar vad skönt med sovmorron! Idag var första dagen på minst två veckor då jag inte har ställt väckarklockan, vilket resulterade i nio timmar och fyrtio minuters skön sömn. Jag hade säkert kunnat sova några minuter till om inte VD hade skickat sms och väckt mig, men det känns som jag fick en lagom dos sömn.
Dessutom fick jag en rolig överraskning när jag vaknade: den första snön har kommit till Piteå! Så nu ligger det ett tunt, vitt täcke över marken och de som håller på bygga om vägen här utanför verkar ha fått bråttom...

Jag gissar föresten på vad några av mina sörländska vänner vaknade/vaknar upp glada idag över snön!

onsdag 12 november 2008

Fort Bäckis

Just nu ser det ut som en vallgrav här utanför lägenhetshuset. De håller på att bygga om vägen och parkeringen här utanför - fråga mig inte varför - och det är väl helt okej. Men grejen är att på informationslappen som sitter på ytterdörren står det att grävningen ska ske mellan den 28/10 och 11/10. Ska de alltså gräva i nästan ett år till?
Antagligen ska det väl stå 11/11, alltså gårdagen datum, men det ser inte ut som att de är klara på långa vägar. Det är ju fortfarande en stor, avlång grop här utanför... Jag och Malin planerade igår att fylla "vallgraven" med vatten och hajar, så att vi kan döpa om vårt område till "Fort Bäckis".

Nu ska jag gå till Coop och hämta ut mitt paket med kurslitteratur för endast 1118 kronor. Det är billigt att vara student!

Min hund skiter snyggare "konst" än så...

Idag när jag var på skolan för ett "redaktionsmöte" med bloggruppen upptäckte jag det antagligen konstigaste och fulaste jag sett på en vägg hittills. Vid första anblicken trodde jag att det var någon lustigkurre som klistrat fast två bajskorvar på väggen. En tillhörande skylt upplyste dock om att det var konst, tillverkat av Helene Billgren.
Okej, Statens konstråd, är det sånt här ni lägger skattepengar på? I så fall kan ni ju ringa mig nästa gång så slipper ni punga ut med flera, sköna tusenlappar för ett konstverk som ser ut som något fru Billgren klämt ur sig efter en tung middag...

Är detta alltså ett exempel på god, samtida konst?

tisdag 11 november 2008

Små ljus i vardagen

Ibland får man små saker som kan vända en dålig dag till en bra, eller göra en redan bra dag super. Härom kvällen fick jag till exempel ett mail från Artúr, en spansk kille som bodde hos mig och min familj under ett utbyte för snart två år sedan (hjälp vad tiden går!). Han ville bara säga att han tänkte på mig ibland och att han hade det jätteroligt när han bodde hos min familj. Så gulligt!
Artúr har börjat plugga konst i Barcelona nu också, så jag hoppas att jag och Lisa kan träffa han när vi åker till Barca nästa sommar. Han blev ju dessutom lite kär i Lisa när han var i Lycksele, så det blir nog ett fint återseende. Haha!

I lördags fick jag även varsin fin grej av VD och Sandra. VD gav mig ett gulligt tackkort för våra gymnasieår tillsammans och av Sandra fick jag den supersnygga tavlan som jag redan har visat en gång på bloggen. Hon ville däremot inte ha betalt för den, så jag ska försöka hitta på något fint att ge henne istället för pengar...

Tack allihopa som förgyller mitt liv, ni är bäst!

Här hänger tavlan så fint :)

Originalbilden som hon har utgått från finns här

Snygg-VD och gullekort ;)

Jag och Artur, i februari 2007

Skare va på de här viset?

Nu har jag ringt och bråkat med Bredbandbolaget igen. När jag kom hem för en stund sedan väntade nämligen en betalningspåminnelse från dem i postboxen. Jag orkar inte dra hela storyn för den är hyfsat komplicerad, men kort sagt har de skickat mig en telefonibox som jag varken beställt eller nyttjat och sedan skickat upprepade fakturor för den. Tidigare har jag varit överraskande trevlig när jag pratat med olika anställda, men idag blev jag riktigt less vilket nog hördes genom luren. Inte så att jag skrek åt de eller något, jag använde mig bara av kraftuttryck som "jag börjar bli jävligt irriterad" och körde lite Sverker-taktik. Vilket funkade utmärkt, så jag kanske ska börja vara mindre trevlig och mer Sverker hädanefter. Jag tänker dock inte kritisera Bredbandbolaget nämnvärt; de har trots allt varit väldigt trevliga, tillmötesgående och strukit alla mina skulder. Men skickar de mig en till faktura/fordran/påminnelse - då jävlar blire tunnan!

Nu har jag föresten haft alla veckans föreläsningar. Men tro inte att jag kan ligga på latsidan för det; i radiokursen måste jag börja läsa litteraturen (när den väl kommer), göra mina radioanalyser, planera mitt individuella radioinslag och fila på ett helt radioprogram. Och i kursen Medier i samhället ska vi driva en samhällsblogg som jag ska skriva en artikel till varje vecka, två månader framöver. Jag kommer att länka till den så fort vi börjar få upp lite material på den!
Inspirationskälla

måndag 10 november 2008

Att man är lik en seriefigur innebär inte att man är Modesty Blaise...

I kväll har det verkligen brunnit i min mun; jag har käkat nachochips med chilismak och stark tacosås till. Det var ingenting att leka med, men gott vare! Och då kan jag leva med att hela käften domnar.
Nyss har jag även druckit kaffe och ätit en av gókakorna jag och Robban bakade för någon vecka sedan. Egentligen har jag planerat ett tag att jag ska försöka gå ner rejält i vikt, men nu börjar jag bli velig. Jag kan inte välja på om jag ska satsa på att banta eller gå upp i vikt, vilket är mest värt?

En av de mest flitigast spelade artisterna i min mobil (som jag använder som mp3) just nu är Lady Gaga. Snacka om att hon kan göra musik som får det att rycka i dansorganen! Dessutom älskar jag hennes look, det är nästan lite seriefigur över henne. På tal om det kommer jag fortfarande ihåg när den första skolkatalogen som jag medverkade i (jag gick i sjuan alltså) kom ut och min kusin Jessica påpekade att jag såg ut som just en seriefigur på fotot. Då visste jag inte om det var en komplimang eller en pik, men nu med facit i hand kan jag konstatera att det nog inte var något positivt...
Bli dock inte förvånade om jag skaffar mig blonda extensions och lugg som Lady Gaga inom en snart framtid - i så fall kan jag ju bara investera i en magtröja (!) och sluta måla ögonbrynen så är jag en revival från mig själv anno 2002.

(Har ni föresten sett vilken hundras som medverkar i Poker Face-videon?)

Kan jag få Lady Gaga's look...

... och så glömmer vi att jag såg ut såhär en gång i tiden

Wish you were here

How I wish, how I wish you were here
We're just two lost souls swimming in a fish bowl
Year after year
Running over the same old ground
What have we found?
The same old fears
Wish you were here


...och jag som aldrig mer skulle bära klänning!

Hugaligen, vad trött jag är - som vanligt på en måndag efter en Lyckselehelg. När jag kom hem vid halv tolv-snåret igår kväll hade jag verkligen ingen lust alls att gå och lägga mig istället satt jag och klickshoppade på nätet inpå småtimmarna. Men faktiskt shoppade jag nästan inget till mig! Jag, mamma och Lisa skulle plinga in en beställning till h&m men allt som jag skulle ha var slut, utom ett halsband. Fast jag blev inte så besviken faktiskt, jag kom ju billigt undan!

Däremot har jag nyligen upptäckt tradera, vilket har stor potential att bli en pengatjuv. Och jag menar alltså inte att jag legat gömd under en sten de senaste åren och inte har varit medveten om traderas existens tidigare, utan att jag har vunnit mina första nätauktioner i veckan. Föga förvånande är det två klänningar jag har ropat in. Jämte skor är just klänningar min största last! Kanske lite förvånande för en tjej som för så sent som tre år sedan påstod att jag aldrig mer skulle bära klänning...
Mamma ifrågasatte föresten min klänningskonsumtion förra veckan, eftersom hon undrade när jag ska hinna ha på mig alla. Jag svarade bara "livet är en fest, det är alltid rätt tidpunkt för att vara uppklädd".
På tal om det har jag nog en klänning för varje tillfälle, det är nästan så att min brudklänning hänger i garderoben. Synd att jag aldrig ska gifta mig bara, haha. Och synd också att jag aldrig ser de där klänningarna när jag ska ut och inte har en aaaning om vad jag ska ha på mig...

lördag 8 november 2008

Som de tre små grisarna...

Åh, vad glad jag är just nu! Jag har nämligen äntligen fått spendera dagen med mina favvisar VD och Sandra, det känns som att det va jättelänge sen vi gjorde något tillsammans alla tre... Det blev i alla fall inte mindre än två besök på lilla b; först åt vi lunch och därefter for vi tillbaka för att dricka varm choklad. Ska man gå upp i vikt ska man göra det med några man tycker om, haha!

Det är ungefär vad jag hinner skriva just nu. Jag börjar jobba klockan 16 och jag hade tänkt hinna svänga förbi och säga grattis till farfar (som fyllde år igår) innan jag går till jobbet. Tur att han bor nära!

Ha en trevlig lördagskväll, det tänker jag ha trots att jag ska jobba!


fredag 7 november 2008

Simon är med i tidningen idag

Nu ska jag alldeles strax börja gå mot bussen, så att dagens tidigare misstag inte upprepas... Men innan jag lämnar Pitää måste jag bara visa er den här artikeln, där min kära sambo intervjuas med anledning av att han har börjar träna Betseledamerna. Tydligen har de publicerat en gammal bild på honom i papperstidningen, där han enligt egen utsago ser ut som en krigsförbrytare. Det ska bli roligt att se om det stämmer när jag kommer hem om några timmar.

Det roligaste med artikeln tycker jag dock är att intervjun gjordes när Simon satt jag sket på sitt jobb. Självklart står det inte i artikeln, men han berättade det för mig igår och jag höll på skratta ihjäl mig... Jag tycker Ruuth kunde ha fått med "ploppen" i ett pratminus också, HAHA!

Okej, nu börjar det spåra ut med bajshumor här. Bäst jag beger mig!
Ha en trevlig helg allihopa, för mig slutar helgen ungefär nu.

Något hemskt har inträffat!

Det var med sorg som jag idag upptäckte att Subway har slagit igen här i Piteå! Jag hade tänkt unna mig en liten rackarmacka eftersom jag var så duktig och missade bussen, men när jag kom in på Subway upptäckte jag att det det inte fanns längre.

Om det låter förvirrande att jag gick in på ett ställe som klappat igen, finns det såklart en logisk förklaring: Subway ligger (låg) nämligen inhyst i Coop Forums lokal.
Ååååh, jag som hade vant mig vid att ha Subban på ett schysst gångavstånd! Nu kan jag inte längre gå förbi där och unna mig en chicken thikka whenever I want. Jäkla pitebor som inte har vett att köpa en massa subs så att stället går runt ;P

Jag kommer att sakna er, godingar!

I'm the Klantarsel

Är jag sämst, eller är jag sämst? Jag missade min buss som jag skulle ta fem över elva. Inte så konstigt kanske, med tanke på att jag började packa tio i elva. Sen sprang jag mot busstationen och retsamt nog såg jag hur bussen körde förbi och ifrån mig...

Jaja, nu får jag ju alla fall tid att packa om väskan och vika ner allt lite finare och se så att jag inte glömde något vid första packningen - risken är ju överhängande. Dessutom kan jag gå ner till postboxen och hämta mina linser; jag tog det sista paret i morse och tänkte "jaha, då får jag väl ha samma par endagslinser hela helgen". Innan jag kutade till bussen tvärkikade jag i postboxen och såg att linserna jag beställde i måndags hade kommit - men typiskt nog hade jag nyckeln till boxen upp i lägenheten så jag fick inte ut de. Men nu jäklar får jag se bra hela helgen, tack vare att jag missade första bussen!

Däremot var det lite pinsamt att ringa chefen och säga att jag hade missat bussen, och därav inte kommer till jobbet förrän vid sju - egentligen börjar jag fyra... Och jobbigt nog måste jag åka hormonbussen från Skellefteå; nu har ju skolan börjat om efter lovet. Bäst för mig att jag inte glömmer mp3'n!

torsdag 6 november 2008

Maybellene I hofteholder

Detta är mitt 500:a blogginlägg! Det måste firas! Det måste bli naket! Nåja, det blir då lite lårhud som flashas åtminstone...

Jag tänkte nämligen visa upp mina inköp från gårdagen. Dock inte julklappen såklart, eftersom personen som ska få den antagligen läser min blogg! Jag visar inte heller klänningen, något måste ju mamma få gå runt och vara nyfiken över... Haha ;)

Leopardmönstrat brukar jag hålla mig borta ifrån, men leopardtryck funkar däremot ypperligt (fråga mig inte varför jag knyter högernäven så hårt, jag ville väl spänna mig eller nåt).

Skjorta: ny! Stay-ups: Gamla som gatan och halvt söndertrasade.

Om detta var ett konstverk skulle jag döpa det till "Stympad"

Jared Heto!

Oj, usla Tokio Hotel vann visst årets headliner (bara jag som tänker på rubriksättare?), och ingenting annat. Som ni märker har jag inte så stor fokus på det här programmet, det är faktiskt rätt trist. Äsch, jag lägger nog ner min EMA-blogg innan jag ens har börjat...

Jag måste dock avsluta min EMA-rapport med att säga att Jared Leto från 30 Seconds to Mars (och skådis, som jag tänker honom som) är riktigt jäkla het. Programmets behållning, helt klart.

Annas EMA-blogg

Jag kom ju på att det är EMA-galan i kväll på. Jag tror att jag faktiskt aldrig har sett någon mtv-gala tidigare, men eftersom den här sänds i en vettig tid och jag inte har något annat för mig har jag tänkt sitta bänkad i kväll!

Vette fan vad jag tycker hittills dock; Katie Perry gjorde ju entré som en american football player, på ett gigantiskt (fallossymboliserande?) cherry chapstick. Så långt var väl allt lugnt. MEN SÅ SJUNGER HON DÄR DEN JÄVLA KISS-LÅTEN! Ja, ärligt talat tyckte jag den var bra när den kom, men nu blöder mina öron så fort jag hör den. Att den var sämre i live-version förvärrade ju ytterligare, jag tror att mina öron näst intill förblödde.

Sen har ju Beyonce sjungit sin märkliga If I Were a Boy, iklädd någon klänning (?) som mest liknade en riddarrustning. Jag vet inte om det var höstens trend med markerade axlar och Hervé Legers bandageliknande klänningar som hon tog ett steg längre. Fult var det då i alla fall!

Men värst hittills var dock att Tokio Hotel vann pris för bästa rockband, före bland andra Metallica. SKANDAL! Men det finns väl dock en viss bloggerska som skrattar sig lycklig just nu... Ni kan ju föresten se min blogg som en konkurrent till hennes EMA-blogg just i kväll; jag är den kritiska motsvarigheten av Kenza.

Tredje dan på stan

Hey guys, guess what I've done tonight?
- Jag har varit och shoppat såklart! Efter middagen, sådär kvart över fem bestämde jag mig för att ta en fem minuters promenad ner till Piteå City eftersom jag hade spanat in några sexiga underkläder på H&M. Tyvärr var det tydligen fler tjejer i min size som ville sexa loss i ett par röda spetsundies, för min storlek var slut. Men jag behövde dock inte misströsta, för istället hittade jag en uppenbarelse i grönturkos och volang - en klänning förstås! Min garderob svämmar snart över med klänningar i olika färger och former, men vad gör det? Livet är en fest så det finns alltid tillfällen att bära dem! Den har tror jag att jag ska ha på jul, om jag kan hålla mig till dess. Annars kan jag ju alltid tjuvinviga den lite innan.

Nu är det däremot färdigshoppat för mig ett tag framöver, tror jag. Innan jag köper något nytt ska jag i alla fall rensa bort lite och eventuellt sälja en del... Hade det inte varit jul snart hade jag lätt infört köpstopp på mig själv!

Kvällens planer för mig blir att packa, eftersom att jag ska åka till Lycksele imorrn - igen. Jag vill inte dit i helgen! För det första känns det så jävla drygt att åka buss, det var ju nyss jag klev av den där evighetsresan känns det som. Och för det andra ska jag bara jobba, jag kommer typ inte att hinna med något annat. Ååh, ibland känner jag bara för att säga upp mig och hitta ett jobb här så att jag kan åka till Lycksele i princip när jag vill...

Snälla, låt mig stanna i Pitää i helgen!!!

onsdag 5 november 2008

Avundsjuk, jag är så avundsjuk...

Ibland är det jobbigt att läsa sina vänners bloggar och se vad de gör i hemma i Lycksele - utan mig. Jag såg till exempel nyss på Sandras blogg att hon och VD hade varit ute och käkat middag och myst igår, jag vill ju också va med! Det är i sånna här stunder jag önskar att mina kompisar back home ska få för sig att bli tv-, radio- eller upplevelseproducenter eller kanske musik- eller danslärare och flytta upp hit och plugga. Journalist behöver de ju nödvändigtvis inte vilja bli, det är redan tillräckligt med konkurrens på arbetsmarknaden som det är...

Sen kan ju ett fränt företag här uppifrån få ringa upp Simon och erbjuda honom ett välbetalt jobb, där han bara behöver jobba några få timmar per dag och dessutom få se fotboll på jobbet. Då kanske han lägger ner sin envishet om att stanna i Lycksele och istället flyttar han hit upp till mig.

Ja, drömma går ju... Men nu ska jag fortsätta med drömverksamheten i min säng. Det börjar ju bli dags att sova om jag ska orka mig upp till första radiolektionen imorrn!

Det hade varit underbart att få ha den här snyggingen i sin säng varje natt...

... eller bo granne med de här brudarna så att vi kunde hitta på tokigheter varje dag!

Om fyra månader fyller en snygging år

De som säger att man kan göra stan i Piteå på en kvart vet sannerligen inte vad de snackar om! Jag har varit på stan idag för andra dagen i rad, även idag blev det en två timmarsrundvandring i affärerna - men jag är ändå inte "klar". Jag kom däremot hem med lite grejer idag; en rutig hill billy-skjorta och en over size-tischa med leopardtryck. Dessutom blev det, precis som en går, en julklapp inhandlad. Fan vad skönt det känns att få göra bort lite sånt! Jag har intalat mig själv att jag ska vara klar med all julklappsshopping senast en månad innan julafton, vi får väl se hur det går med den saken...

Idag har jag föresten haft en riktig snyggdag där jag bara har gått runt och känt "fan vad snygg jag är!" Ni vet, motsatsen till fuldagarna då bara allt känns fel. Det är jäkligt uppfriskande att få känna sig fullkomligt gorgeous mellan varven också, kan jag meddela.

Slutligen kan jag meddela att det idag är exakt fyra månader kvar innan jag kommer klampa in på Systembolaget och fylla en kasse med några alkoholhaltiga drycker. Efter den dagen kan jag dock sluta fylla år, 20 jordsnurr får räcka.

Idag är jag/känner jag mig som en heting!

Tronskifte för världens mäktigaste man

Ja, då fick USA en ny president i natt som också kommer att räknas som världens mäktigaste man under sin presidenttid. Självklart höll jag på Obama - som vann, om nu någon legat gömd under en sten såhär på morgonkvisten - men allra gladast är jag över att världen slipper Bush.

Vi får väl se vad Obama lyckas åstadkomma. Jag kanske är lite krass, men jag är rädd för att han inte blir speciellt mycket bättre som president; maktinnehav har ju en tendens att göra den klokaste till idiot.

tisdag 4 november 2008

Eyelashes from hell!

När jag hade som minst att göra idag och började fippla med diverse smink hittade jag ett par lösögonfransar inne i toaskåpet. Jag minns inte riktigt när jag använde de, men jag har svaga minnesbilder av att jag kom hem från hotellet en natt och ena lösfrallan hade lossnat halvvägs och stod ut som ett spröt från ögat. Haha, inte snyggt! Fast jag tror inte att jag brydde mig så mycket då, full och glad som jag var (men jag kommer i alla fall ihåg det, alltså kan jag inte ha varit alltför full!). Jag upptäckte även hur innihelvetes fula de var; skitlånga och glesa, som spindelben. Så jag slet av de direkt idag när jag hade provat de. Fakefransar är inget för mig!

Lösögonfransarna som Gud glömde...

Det blev originalfransar och rockchicsminkning i stället.
(Om ni undrar varför jag ser så blek ut har det med kamerainställningen att göra!)