För att göra en lång historia kort: För ungefär två år sedan köpte jag en likadan spegel som hon har införskaffat i dag. Det var ett helvete att få hem den i Simons lilla Audi 90 som jag hade lånat den dagen, men jag älskade verkligen den vackra spegeln. Nu är den tyvärr inte i min ägo eftersom Simon har kidnappat min darling i vitt trä till sin nya lägenhet. För så sent som en vecka sedan var jag inne på Jysk och klagade högljutt inför Tina över att de höjt priset med 450 spänn (!) på spegeln sen jag köpte den.
MEN! Så ringde Tina i dag och sa att spegeln är på halva priset. Yes, tänkte jag och var nästan på väg att kuta till Jysk för att återförenas med min älskling. Men så slår det mig - spegeln är inte precis lätt. Det är inte en bit kaka att bära hem den till mig. Därav sitter jag här och svär över att Foki lagt vantarna på min spegel och inte jag (ännu en gång).
(Kan tilläggas att jag och Simon gjorde upp i godo om spegeln, så egentligen har han inte kidnappat den i regelrätt mening. Men jag tjurar ändå över att han har lagt vantarna på min skönhet medan jag vackert får nöja mig med en tråk-hallspegel från IKEA.)
Jag. Vill. Ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar