He ska va gött å leva!

Trots att jag har varit trött idag och gäspat mig igenom dagens föreläsningen (trots att den var intressant!), har det varit en bra dag. Väderleken har vänt såhär på självaste fettisdagen, nollgradigt och strålande sol är inte det sämsta precis! Men bäst av allt är att studielånet kommer imorrn. Äntligen är dagarna i fattigdom räknade! Fast jag vet ju hur det kommer att bli, om en vecka är jag pank igen...

Om en timme ska jag träna, fastän det som sagt är fettisdagen och tanken är att man ska sitta hemma och svulla. Jag gillar ju inte semlor, så då är det lika bra att svida av två pass ikväll.

Det var väl ungefär det mest intressanta jag hade att uppdatera herrskapet om. Enjoy your semlors!

Cash is king!

Gissa vem som fick studielån idag?
Och framförallt - gissa vad jag ska roa mig idag?

Jag kommer vara fattig innan nästa veckas slut igen.

Fattiglapp

Fan vad tragiskt det är att vara så fattig som jag är för tillfället. Igår var jag och pantade burkar för att finansiera mina matinköp (en burk tikka masala), och jag upptäckte att jag har börjat skämmas för att gå och panta. Jag kände mig som en lodis där jag stod med mina kassar!
Paradoxalt nog skäms jag för att jag tycker det är pinsamt att panta - egentligen borde jag ju vara stolt som gör en insats för miljön (och min egen ekonomi).

För att spara pengar tog jag sovmorgon idag för att äta en sen frukost och därmed har jag inte behövt någon lunch. Nu sitter jag och knåpar på en artikel, och när jag blev sugen på något hämtade jag en påse fis-herman's som låg i skafferiet. Ja, halstabletter är faktiskt det närmaste jag kommer nå götta för tillfället.

Däremot måste jag gå och köpa mig en deodorant idag. Jag står inte ut med mig själv om jag måste lukta svett under armarna en dag till. Men jag kan väl se det som att besparingen jag gjorde på den uteblivna lunchen idag får läggas på svettbekämpningsmedel.

Brev från en fattig student

Hejsan farsan, hejsan mamma
här är brev från älsklings-Anna.
Vi har kul här upp' i Pite',
men av pengar har jag väldigt lite.

Liten boning, med en säng
Kan ni skicka mig en peng?
För det vore väldigt snällt.
Annars får jag snart börja bo i tält...

Det kryper i kroppen

Jag är ju som jag vart. Skulle nyss börja läsa litteraturen inför morgondagens radiolektion, men vet ni hur långt jag hann? Två meningar, sedan började det krypa i kroppen på mig och jag la ifrån mig boken. Skolan i allmänhet får det att krypa i kroppen på mig faktiskt, åtminstone tanken på den. När jag sen är inne i det går det bra, då tycker jag oftast att det är roligt till och med!

Och jag tog mig faktiskt upp imorse och var på skolan (nästan) klockan åtta. Men jag behöver ju knappast säga att det var med en viss motvilja jag gick vid den tiden.

Föresten är jag pank nu, och det är åtta dagar kvar till studielånet. De som känner mig vet att jag inte precis är någon spara, men slut på kontot har jag väldigt sällan. Trots det lever jag faktiskt inte på nudlar, utan tack vare min käre far blir det köttfärsrätter hela veckan. Han gav mig nämligen 7-8 hekto älgfärs tidigare i höst och denna klump har legat nerfryst sen dess. Men nu jävlar ska jag äta mig less på strimlat slaktavfall; fuck the noodles säger jag bara!

Aldrig att sånt här kommer passera mitt svalg - nunca!

Livet som fattig student

Jag gjorde en minst sagt horribel upptäckt i dag när jag skulle betala hyran: när den dras från kontot i morrn har jag bara 1700 kr kvar. Det är ju tur att man inte får lön heller förrän om 27 dagar... :P Så det kanske börjar bli hög tid att börja käka studentkost; nudlar och ravioli. Otur att jag hatar båda delarna, dock.

Däremot fann jag en trevligare upptäckt i postboxen när jag kom hem från stan efter en fönstershoppingrunda. CSN har godkänt min låneansökan, förhoppningsvis dröjer inte första utbetalningen ända till den 21:a. Då kanske jag slipper nudeldieten ändå, med andra ord!

Jag har i alla fall insett att jag måste börja tänka mer ekonomiskt nu, åtminstone när det kommer till shoppingbiten. Första steget tog jag i dag, när jag gick in på h&m och lämnade tillbaka en kofta som jag köpte förra helgen men sedan visade sig vara för stor (har jag gått ner i vikt på tio dagar..?). Jag brukar aldrig lämna tillbaka kläder, trivs jag inte i de använder jag de bara en gång eller i värsta fall aldrig. Men nu är det alltså ändring på det! Jag köpte dessutom ingenting på stan, trots att jag provade en massa olika plagg som jag verkligen ville ha. Duktiga mig!

Men vi får väl se om jag kanske unnar mig ett av plaggen när CSN kommer... Hehe!