Lillkorv kommer hem! En hyllning.

Imorgon kommer min bestiz Tina äntligen hem efter 13 långa månader i det stora landet på andra sidan sundet. Som jag längtat efter den där tokan!

Till hennes ära och ankomst har jag satt ihop en bildbonanza från de senaste åren. Tyvärr ligger alla mina gamla bilder på en knappt startbar dator, så jag fick skrapa ihop lite från mitt nyare bildarkiv. Men ni ska veta att vi varit kömpisar länge, länge (över 10 år!) så det finns långt fler (och värre!) bilder än dessa:

Vi har dansat ohämmat tillsammans.

Vi har varit härjade under Metaltown.

Vi har skrattat oss suddiga.

Vi har varit beskedliga under mammas 50-årsfirande.

Vi har ibland fallit ihop.

Vi har varit jävligt coola.

Vi har varit kärleksfulla vänner som trots att det ibland stormat mellan oss alltid hittat tillbaka till varandra. Det ska bli så skönt att ha Tina på en armlängds avstånd igen.

I love you Filter!

När jag öppnade mitt postfack i dag låg där - till min stora förtjusning - senaste numret av Filter och ruvade. Jag fullkomligt älskar den tidningen! I tidigare nummer har reportage om fågelskådare, föreläsare, konståkning, PR-byrån Studio total och en jockey (för att nämna några) fullkomligt fängslat mig.

Behöver jag ens säga att jag längtar tills jag får sätta tänderna i dagens förvärv..?

Min nya bebis

De senaste 20 timmarna har jag varit strängt upptagen av att leka med min nya iPhone 4. Igår anlände den äntligen!!!
Jag, som egentligen inte är någon prylgalning, är verkligen helt förälskad i denna mojäng. Samtidigt som jag blir mer och mer fascinerad av den blir dock min tekniska okunnighet mer och mer påtaglig. Vissa grejer förstår jag verkligen nada av. Men tur är väl det, då har jag ju en legitim ursäkt för att pilla med den oavbrutet!

BFF

Vid lunchtid i söndags gled VD in på Shell med en tårtkartong under armen. Den gröna bakelsen som gömde sig i lådan var på sätt och vis tillägnad mig. Inte för att jag har fyllt år under det senaste halvåret eller för att jag hart gjort något väldigt speciellt nyligen.
Nej, det gröna bakverket var prytt med siffran "5" och min vän hade inhandlat den för att vi har varit just vänner i fem år nu i september.

Då jag lärde känna Viktoria (som VD faktiskt heter) gick vi första året på gymnasiet. Hon hade permanentat hår och jag minns bara att jag hade sett henne en gång innan dess. Då stod hon och skrek argt till sin syster på nämnda bensinmack, på ett sånt där syskonkärleksaktigt vis ni vet.
Nu har VD bytt ut sitt långa krull mot en blonda syntfrilla och hon har aldrig vrålat åt mig på samma sätt som den där gången jag såg henne först. Fast hon är fortfarande samma tjej som jag lärde känna några veckor in på samhällslinjen: Skitrolig, generös, energisk, rätt udda och världens snällaste.

Om 45 år ska jag köpa en tårta med siffrorna "50" på.

Min fina vän sedan fem år tillbaka

She taste just like glitter mixed with rock'n'roll

För nio månader sedan stod jag framför Gröna Lunds scen, helt euforisk och rätt svettig efter att jag dansat loss till en av världens bästa artister. Hennes namn var Lady Gaga (eller Stefani Germanotta om rätt ska va rätt). Där och då lovade denna scenkonstnär att hon snart skulle gästa Sverige snart igen och att denna återträff skulle ske i en stor arena. I gengäld svor jag på att jag skulle befinna mig på konserten.

Igår infriade vi båda våra löften.

Det går att använda de flesta lovord för att beskriva den show jag fick bevittna igår men för att riktigt förstå Gagas storhet måste man ha varit där. Om perfektion existerar är hon verkligen den perfekta artisten personifierad med sin otroliga musikalitet, galna outfits, häpnadsväckande scenshow, hänförande utstrålning... och så vidare, och så vidare.

Jag skulle kunna gå på hur länge som helst om vad som gör Lady Gaga och hennes konserter så bra men det tillför nog inget nytt under solen. Istället avger jag härmed ett nytt löfte: Nästa gång Gaga spelar i Sverige kommer jag vara där för att förtrollas ännu en gång.

Eftersom man egentligen inte fick ta med sig kameran in på Globen (ett förbud som många vågade trotsa) får ni istället se hur jag och Jessica såg ut under konserten.

Åkerlund + Gaga masterpiece

Nä hörrni, nu avslutar vi kvällen i lite gladare tongångar och en sjuhelsickes frän video! Det här såhär det ska se ut: Galna kläder, avsaknad av kläder och Tarantino-referenser. Hoppas att Jonas Åkerlund gör nästa video också!



Förresten! Jag vill verkligen verkligen VERKLIGEN se Lady Gaga när hon kommer till Sverige i maj. På, någon?

Fröken uppnosig

Tänkte avrunda kvällen med en hyllning - nämligen till min egna näsa! För ni måste ju ändå medge att det är något väldigt charmigt över mitt lilla gristryne?!

Faktum är att snoken var det första jag fick en kommentar om. En gång när jag fortfarande var outploppad och mamma gjorde ett ultraljud utbrast barnmorskan "det här var allt en uppnosig liten dam... eller var det nu än är!". Vilket inte möttes av några muntra miner hos päronen mina som inte ville veta könet på sin ofödda knodd.
Hur som helst - denna (helt sanna) historia är ju ett bra exempel på hur karaktäristisk min uppnäsa är.

På tal om Gaga

Jag vet inte hur det gick till, men på något vis har jag glömt att blogga om en fantastisk konsert jag var på den 2 augusti. Före vi drog till Laganas passade vi på att värma upp i Stockholm och passande nog spelade Lady Gaga på Gröna Lund just den helgen.
Inte nog med att konserten var fantastisk, vi hade riktigt jäkla skoj också! Vi hoppade, dansade och sjöng med, vilket tycktes roa publiken runt omkring oss. Tre personer bredvid försökte göra narr av oss genom att härma vårt beteende men tyvärr misslyckades de totalt med sitt uppsåt. Det är ju bara roligt när folk gör sånt!

Alla borde faktiskt få uppleva Gaga live, för hon är verkligen en artist i världsklass och sann entertainer! Hon är cool, musikalisk, har en riktigt bra röst - och så fullkomligt älskar jag hennes outfits. Och just ja, kvinnans rumpa går inte av för hackor.

foto: Sandra (min shitty-digital kamera tog usla bilder)

She's marvelous!

I love love love Lady Gaga! Var bara tvungen att meddela det.

Inglourious Bastards

Jag tror banne mig att jag sett världens hittills bästa film - i alla fall av de jag hunnit avverka under mina 20,5 levnadsår. Inglourious Bastards. Ett jävla mästerverk! Jag satt ömsom på helspänn och ömsom gapskrattade jag under hela filmen.

Dessutom blev jag totalt hänförd av Mélanie Laurent. Vilken skönhet! Och vilka kläder! Kostymören som klätt henne i filmen har fått mig känna en oväntat längtan efter att bära gubbkeps, och jag vill spola tillbaka tiden till min studentbal så att jag får bära långärmad klänning med volang kombinerat med hattflor.

Jag läser inte modebloggar, med ett undantag...

Jag har just gjort ett riktigt kvällsverk då jag gått igenom alla Elin Klings blogginlägg från mitten av juli till i dag. Sedan hon flyttade bloggen från Kanal 5 till TV4 har jag inte riktigt hängt med. Men nu är jag i kapp alltså!
Och det var sannerligen väl spenderade 45 minuter, jäklar vilken stil den kvinnan har (som om det vore något nytt? Näe.)!

Det är förresten helt rätt att hon får ta hand om stylingen för Idol, nu kanske jag slipper sitta och gnälla över illasittande och osmickrande kläder på höstens deltagare.

Bild från Style by Kling