Far from home

Jag paminns sannerligen dagligen om hur langt hemifran vi faktiskt befinner oss. Forutom att det inte finns nagot som helst tecken pa att det ar forsta advent i morgon springer det runt sma geckoodlor i duschen och i vart tak sitter det en rodprickig, stor salamander och for ovasen. For att inte tala om den 1,5 meter langa orm vi hade i vart rum i Ubud for tva veckor sedan! Lisa gramer sig fortfarande over att vi inte spelade in en naturfilm a la Steve Irwin nar vi jagade ut den.

Nu befinner vi oss forresten pa on Nusa Lembongan i sodra Bali. Vi kom hit vid lunchtid idag men innan dess harjade vi i Kuta, Lombok. Det var verkligen ett underbart, lugnt stalle: Det gick val sisadar 20 vattenbufflar pa varje turist. Forutom att chilla pa stranden och spana in omgivningarna fran en mopedsadel testade vi pa surfingen. Den skiljde sig valdigt mycket fran surfingen i Kuta, Bali kan jag meddela! For det forsta akte vi bat ut till surfpointen eftersom vagarna brots mitt ute pa havet. For det andra rorde det sig absolut inte om nagra "beginner waves" som vara instruktorer utlovade. De maste ha menat vagor for sjalvmordsbenagna nyborjare i sa fall...
Efter kanske tva timmars paddlande och noddyk undan andra surfare lyckades jag dock fanga forsta vagen och segerns sotma var lika stor som spaghettifaktorn i armarna. Total.

Vad har hant annars da sen sist jag skrev? Massor, kanns det som. Till exempel blev vi klara med dykcertet for en vecka sedan. I utbildningen ingick det fyra magiska dyk i Gilis skattkista till vatten vilket sannerligen gav mersmak. Darfor tanker vi dyka aven har vid Lembongan och hoppas pa att fa se mantor! Fast det kommer nog kannas lite laskigt att inte ha med sig var klippa till dykinstruktor Max... Hur ofokuserad han an ma ha varit under teoridelen var han grym under sjalva dyken!

Men vi ska gora vart yttersta for att inte sluta som fiskmat anda. Jag lovar.