För Lisa har tagit studenten...

I fredags tog min fina lillasyster Lisa studenten med pompa och ståt (och några alkoholprocent innanför klänningen).

Plastsyster Malin gjorde förstås detsamma!

Det var inte utan ett viss mått avundsjuka jag kollade på när de åkte flak runt stan - när jag tog studenten för två år sedan var det iskallt och spöregnade...

Jag och mamma hade knåpat ihop ett fotoalbum som Lisa fick i studentpresent. Både jag och syrran fällde en tår när hon bläddrade igenom det.

Fis-Lisa fick också Joel i present, vilket resulterade i att hon tjoade "jag ska flytta ihop med Joel!" ett x antal gånger under kvällen. (En incident som innefattade vit studentklänning + blåbärsfrosting resulterade i ett tillfälligt klädbyte...)

Jag försökte ta några fina tack korts-bilder men de mesta såg ut ungefär såhär, med en rullator som rekvisita (blåbärsfläcken från klänningen var däremot eliminerad vid det här laget, som synes!).

Självklart lyckades jag nästla mig in på några bilder...

... men vissa blev inte helt lyckade...

Efter studentmiddagen och fikat hann vi icke-studenter (eller före detta studenter, rättare sagt) ha lite föris och mysa hemma hos Johan. Därefter bar det iväg ner på stan för att vila ögonen/lyssna på Brolle och sedan blev det utgång. Då fick dock kameran stanna hemma och därmed finns (turligt nog!) inga bilder från det.

Studenten 12 juni 2009

Mitt på dan åkte jag till Tannen för att möta upp Malin, Malin och Lisa som har ett år kvar till sin student...

Vid kvart över ett kom studenterna i ett lämmeltåg. Hanna var en fin, nybakad student och firade med att ge Tommie en stor kram.

Lilla Judith doldes nästan under mängden rosor och saker

Efter att jag gratulerat en hel drös på Tannen åkte vi in till stan för att se flakåkningen. På bilden finns bland annat några skidisar som jag läste flera kurser med under gymnasiet och som äntligen fick ta studenten efter fyra år på Tannbergsskolan.

Lite senare blev det dags att sprätta bärsen. Jag drack inledde kvällen med att dricka ett skumt körsbärsöl.

Kvällen till ära hade jag pimpat min LBD med en paljettrosett!

Malin stod för matlagningen...

... och det var så gudomligt gott att smaklökarna bara krullade sig i munnen! Det blev många portioner till efter jag glufsat i mig det på bilden.

Malin x 2 gillade också maten.

Lite senare kom Jurrijuttan förbi, men självklart försökte Lisa stjäla fokus från studenten.

Jag blandade den nyblivna klassikern piggelinsprit till tjejernas förtjusning

Sen bar det av ner på stan, där typ den första vi sprang ihop med var mamma som just hade kommit hem från Munkedal. Lisa passade på att posa med henne...

... och jag posade ihop med mina bästa vänner som jag slöt upp med!

Sedan väntade jobb, jag skulle fota åt H.E.A.T's spelning för VK. Kan tilläggas att jag hade tagit det lugnt med drickat innan, man kan ju inte vara full på arbetstid!

Bandets trummis var ju för övrigt quite handsome, trots en lite udda outfit.

När jag inte behövde ta det lugnt längre bar det iväg till hotellet, men därifrån har jag inga bilder. Eller jo förresten, tre stycken på Tina som dock inte är lämpliga att lägga upp här... Det var i alla fall en skitrolig kväll, som samtidigt orsakade att lördagens utgång blev inställd. Jag pallade inte att gå ut en kväll till efter enbart tre timmars sömn...

Grattis 2009 års studenter

Om studenten räknas som en högtid är det nog min favorithögtid. Alla är så glada, samtidigt som man ser tårarna blänka i vissas ögon när de inser att det är sista dagen med gänget.

Jag har fotat en del idag, mest Hanna men även flakåkning och lite löst folk. Bilderna kommer dock upp tidigast imorrn för nu börjar festen för oss icke-studenter. Jag får väl fira att det är ett år sedan jag bytte den gymnasiala skolbänken mot universitetets dito.

Jag och mina syskon för ett år och två dagar sedan

Låtom oss fröjdas i ungdomens vår

Nu ska jag strax iväg på studenternas utspring, min grymma kompis Hanna är ju en av dem som har på sig den vita mössan idag.
Tänk att det var ett år sedan jag stod där på flaket i spöregnet. Det känns rätt overkligt: på ett sätt känns det som att det var nyss, samtidigt som det känns som att det var förra seklet jag tog studenten..

Men nog om nostalgiska minnen.
Grattis till studenten världens bästa Hanna!

Idag är det en annan vit mössa som pryder Hannas skalle...

Mer nostalgi!

För att fortsätta på ämnet "musik som väcker minnen" kan jag berätta att jag för alltid kommer att förknippa denna låt med en försommarkväll, en vecka innan studenten. När hela klassen, plus några skidisar och naturare var samlade ute på Norrmalm och grillade, spelade brännboll, drack öl och hade allsång i en bua till bl.a. denna underbara låt.

Tänk att det bara var tre månader sedan jag tog studenten. Det känns som mycket längre sedan. I sommar har jag hela tiden tyckt att studenten kändes "som igår", men jag tror att flytten och förändringen av mitt liv har gjort att den underbara dagen känns mer avlägsen. Men som sagt, då kan jag bara spela den här låten så känns det än en gång som igår...

Jag hittade bilder från denna kväll, som sagt - MINNEN!

Ge världen vad den tål!

Jag måste bara skriva ett sista inlägg innan jag far...

Packade upp blommorna jag fick på studenten från en stor hink och satte i vaser/hängde upp för torkning nyss (jag hämtade de hos pappa igår). Och jag säger då bara - det finns verkligen en hög med människor som älskar en! Eller åtminstonde tycker om mig så mycket att de anser att det är värt att ge mig blommor :)

Läste även igenom alla kort en gång till, och på ett av de stod de en riktigt bra sak:
Ge världen vad den tål, lycka till med framtida mål!

Det tänker jag verkligen ta till mig! Världen here I come!

En hink med kärlek.

Studentfestligheterna har nått sitt slut

Jag tror fortfarande inte att jag har insett det - att jag har tagit studenten, att det aldrig mer blir Tannbergs och SPEI3 igen. Fast nu ska jag sluta tjata om det. Eller försöka i alla fall göra.

Gårdagen fick ett bryskt uppvaknande som jag glömde att berätta om i går, i mitt bakisyriga tillstånd. Kvart över åtta ringde det på dörren (ungefär 4 timmar efter att jag hade slocknat) och jag hann både tänka "vad vill polisen den här gången" och därefter "vem fan tror att det är efterfest här nu då?". Jag kravlade mig upp ur sängen, fick tag i en stackars handduk att skyla mig med och öppnade dörren. Där utanför stod en av Simons arbetskamrater och såg lite förvånad ut över min klädsel (eller snarare avsaknad av) och frågade om min sambo var hemma. Det var han, han låg och snarkade den jäkeln - trots att han skulle ha befunnit sig på jobbet 45 minuter tidigare (det kan tilläggas att det hade provat att ringa från posten och söka honom, men det var fel på nätet). Men det kändes ju jättebra, att jag fick blotta mig för postenanställda sådär på morronkvisten.

Därför kändes det skönt imorse att dagens väckning bara bestod av ett telefonsamtal från mamma klockan halv ett. Ja, det blev fest igår igen och återigen hemgång vid halv fyra-snåret. Amanda Jensen uppträdde ju på torget och sjöng några textrader ur Suspicious Minds direkt till mig. Sorgligt nog var större delen av publiken (läs: fulla snorungar) bara där för att knuffas och sket fullständigt i musiken. Då var det tur att jag minsann har varit på diverse rockkonserter där trycket är betydligt större och därmed stod som gjuten på "min" plats även när folk började slita i en för att komma fram! Nej, folk borde verkligen ha uppmärksammat det underbara som hände på scenen - för fröken Jensen är sannerligen det mest magiska som kommit ur Idol-fabriken.

Resten av kvällen spenderades med nostalgisnack, snuskprat och en lite udda fest där de medverkande bestod av 91:or (bl.a. systeryster herself) och lite annat löst, märkligt folk (bl.a. undertecknad).

Nu ska jag skrälla och hoppa i säng - imorrn väntar trots allt jobbet!

... men sen då?

I soffan, oklädd, framför datorn och med sprängande huvudvärk. Så kan man beskriva nuläget. Men vet ni varför jag har betongkepa idag då? - Jo, för jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten... Fyfan vad jag är bra!

Gårdagen var helt galet bra, trots att det typiskt nog var årets regnigaste dag. Vi käkade champagnefrukost utan champagne hos mig kl 7, alkoholen var utbytt mot %-fri cider och till det käkade vi smörgåstårta, vanliga tårtor, ost och kex och chokladdoppade jordgubbar. Ingen dålig frukost, enligt mig! Sen bar det iväg till skolan där vi skrek sönder våra stämband (konstigt nog är jag dock inte speciellt hes idag..). Jag fick mitt stipendium till Emax i idrottshallen, tappade klänningen ett x antal gånger och faktiskt så grät jag inte en enda gång. Tror det beror på att jag inte riktigt har fattat att jag tog ut skilsmässa från SPEI3 och hela Tannbergsskolan igår än. Slutbetygen såg helt okej ut, 22 MVG, 9 VG och 1 G.

Sen var det dags att lämna den kalla skolan forever, tåga ut och sjunga studentsången och skrika ännu mer och möta sin släkt och andra som står en nära. Jag kan lova att det blev riktigt tungt kring halsen med alla saker jag fick, förutom vanliga studentgosedjur, champagne, glas och rosor fick jag även min gamla "snottedott" kring halsen. Snottedott är för er ovetandes min extremt fula frottédocka som var ungefär som en snuttefilt för mig under mina barndomsår. Dessutom finns denna skapelse med på min studentskylt vilket gjorde det hela ännu sötare...

Därefter blev det lastbilen, blev väl tre varv runt stan innan vi gav upp - det var verkligen svinigt kallt i regnet! När jag sedan skulle ta av mig rosorna och allt (miss)lyckades jag stöta upp en rosstjälk i näsan så att det började strömma näsblod. Lyckligtvis klarade sig min vita klänningen från blodbadet.

Sen blev det en värmande latte på Indo, en värmande dusch hemma och ett varmt (...) mottagande av mina närmaste (21 personer) hos pappa. Vi åt gott, jag drack gott och så fick jag en massa presenter. Pengar, smycken (varav allt var så snyggt att jag vill ha på mig allt samtidigt) och jetsetklockan som jag önskade mig fanns bl.a. i paketen...

Senare på kvällen blev det fest och hotellet för hela slanten. Det var superskoj, en såndär kväll då alla är kompis med alla så att säga. Däremot blev det inte klackarna i taket hela natten som jag hade planerat. Vid 1-tiden började jag må sjukt dåligt, självklart berodde det till största delen på att jag druckit för mycket alkohol, men jag tror också att värmen inne på hottan var en bov i dramat. Så när hotellet stängde igen blev det en burgare på Statoil och sen hemgång, tyvärr. Men i kväll är det Amanda Jensen på torget och fest igen, så jag får väl betrakta det som efterfesten :)

Nej, nu har jag skrivit alldeles för mycket känner jag. Måste hoppa in i duschen och sedan städa lite här hemma, men jag återkommer med bilder sen! Till vidare kan ni ju spana in flakbilderna på Lycksele kommuns hemsida - som den linslus man är har jag lyckats fastna på tre av bilderna :)

Sjung om studentens lyckliga dar...

Roligt, spännande, nervöst, sorgligt, underbart, efterlängtat...

Känslorna är många inför morgondagens student.
Tänka sig, nu har dagen kommit då jag ska ut i vuxenlivet!

Som ni förstår så har det varit mycket den senaste tiden. När balen väl var förbi började förberedelserna inför den stundande studenten, och ja... det blir inte mycket tid över till bloggen.

Vädergudarna verkar dock ha övergett Lycksele, det lär bli en blöt examen imorrn - på mer än ett sätt!

Nej, nu måste jag sova - vi ses på flaket imorrn!