the F-word

Att gå in på Facebook är som att utsättas för en bajsattack. Jag stör mig nästintill dagligen på skit som vissa ger uttryck för, men jag oftast försöker lägga band på mig själv och bara scrolla vidare. Idag när en av mina fb-polare gjorde det gällande att han hatade feminister för att [de] är några posers om dom hatar män så är det okey om en kille hatar en kvinnor är det lagbrott och ojämnställt, kanske skulle sluta kasta sten i glashus kunde jag däremot inte vara tyst.

Efter några kommentarsutbyten kom det fram att mannen ifråga tyckte att begreppet feminism var överflödigt och onödigt. Det räcker att kalla det medmänskligt att vilja ha en jämställt samhälle, menade han. Och ja, det kan jag väl hålla med om till viss del. Det här med att sätta "rätt" etikett är ju inte den essentiella.

Ändå blir jag arg över detta förakt mot själva ordet "feminist". Många är de gånger jag har hört folk säga, likt mannen ovan, "jag är för jämställdhet men jag vill inte kalla mig feminist för det har sån negativ klang". Varför det? Antagligen för att ordet är ett kvinnligt grammatiskt genus. Och trots att de flesta påstår sig vilja leva i ett "medmänskligt" samhälle är det ännu inte lika roligt att förknippas med det feminina som det maskulina. Borde det inte vara dags att känna sig tillfreds med ordet i samband med att man utger sig för att vara för kvinnors och mäns lika värde?