Jag alltså Piteå igen. När bussen körde in Rusksele imorse ville jag bara springa fram till busschaffören, slita tag i honom och skrika "vänd om, jag har glömt min pojkvän!" Nu känns det däremot skönt att jag befinner mig i min lägenhet. Jag känner mig verkligen hemma här där var sak har sin plats och jag slipper bo i en resväska. Fast det hade varit mycket, mycket trevligare om Johan låg i sängen och väntade på att jag skulle krypa ner nu...
Min återkomst till Piteå innebär också att jag en gång för alla ska börja ta hand om min hälsa. Efter tre slappa veckor tränade jag idag. Från och med nu ska jag dessutom börja äta GI-kost: no more carbs för mig med andra ord! Vi får väl se hur det går. Men det måste gå bra eftersom jag nästan enbart har ätit restaurang-/snabbmat, godis, chips och annat slisk i Lycksele och därmed börjar likna något man skulle kunna ställa på ett julbord med ett äpple i munnen. Och med tanke på hur Sveriges grishållning ser ut vill jag helst undvika den framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar