torsdag 19 april 2012

Det går inte att förbereda sig på livet

Idag är det 1,5 år sedan Johan dog. Tiden går men jag saknar honom fortfarande. Väldigt mycket.

Ibland funderar jag över vilka oväntade vändningar livet kan ta. Jag hade förstås aldrig kunnat föreställa mig - inte ens i mina hemskaste mardrömmar - att jag skulle mista en kärlek så tidigt i livet på det där fruktansvärda sättet.
Då, för 18 månader sedan när tillvaron var som mörkast, trodde jag heller inte att jag skulle bli kär i någon annan igen. Inte på en lång tid åtminstone.

Visst hade jag mina kval när jag träffade Johan (som han också heter för att göra saken än mer förvirrande) i höstas. Jag trillade dit väldigt fort, hjärtat skrek JA! - men hjärnan? Den sökte febrilt efter ett facit. En allmänt accepterad sanning över hur man ska gå vidare när man förlorat sin partner. Jag insåg snabbt att det inte fanns någon sådant att tillgå.

Istället har jag fått känna efter och tänka efter själv. Och ja, jag har insett att jag gjort rätt - det som är rätt för mig. För när livet tar vändningar som inte går att förbereda sig på finns det inga facit utan bara det som är bästa lösningen för en själv.

6 kommentarer:

Brynte sa...

Huvudsaken är att Du mår bra. Och är det nånting du är värd efter den hemska vändning ditt liv tog är det att få må bra på riktigt igen.

Tiden läker inga sår, men lär oss att leva med saknaden efter dom vi för alltid kommer älska.

Jag är så otroligt glad för din skull att du hittat lycka. För det är du verkligen, verkligen värd!

Och jag hoppas att du får njuta av detta utan inskränkthet.

Du är grym Anna!
<3

Anna sa...

Brynte: Tack för dina fina ord, de betyder mycket ska du veta! <3

Rebecka sa...

Nejmen! Brynte hade redan hunnit skriva just det som jag hade tänkt skriva till dig... Du är en sådan stark person och jag är väldigt glad för din skull! :) Kram!

Inga-Liz sa...

Jag är glad att min Johan har träffat dej! Jag förstår din sorg och saknad! Kram!

Emma sa...

Finaste Anna <3

Anna sa...

Rebecka: Tack för det :) Kram!
Inga-Liz: Och jag är glad över att ha träffat honom! :) Kram
Emma: <3