Gud, vad våra grannar måste hata mig idag.
Vi hade kräftskiva igår, 16,5 (den halva var en bebis på 14 månsnurr) personer hade packat in sig i vår lilla boning för att inmundiga detta fantastiska skaldjur.
Vid midnatt kom några på den briljanta idén att vi skulle sjunga karaoke. Ytterligare någon timme senare drabbades även jag av en snilleblixt - att det var en god idé att skriksjunga Christina Aguileras Fighter.
Till mina grannar, från botten av mitt hjärta: Förlåt!
Idag befinner jag mig på jobbet, långt bort från kräftslurp och nubberus. Det gick förvånansvärt bra att ta sig hit imorse, men nog är jag allt mör.
Det sistnämnda ser jag som ett straff för min falsksånginsats i natt som säkerligen skänkte en och annan närboende mardrömmar. Stackarna.
4 kommentarer:
jag kommer aldrig glömma på arvidfranklinsväg då vi körde singstar då farbror polisen tittade förbi ;)
Robban: Haha, vem kan glömma det? Det var ju - för att använda ett slitet uttryck - episkt.
Jag har inte heller glömt, hi hi.
Mami: Som sagt: Vem kan glömma det... :)
Skicka en kommentar