No puppy anymore

Min semestervecka fick alltså en bra start, när jag fick beskedet att jag har blivit antagen till min utbildning - Journalistik i nya medier på Luleå tekniska universitet i Piteå. Tyvärr blev glädjen bara kortvarig, eftersom det verkar som att jag blir bostadslös. Visst har jag sökt lägenhet i några månader och insett att det verkar rätt hopplöst, men nu när jag verkligen vet att jag har tagit mig in verkar det omöjligt! Så om någon vet om något schysst krypin i Piteå till ett vettigt pris, hör av er.

Igår var vi även och grattade min kära hund Zorro, som blev hela 11 år! Han fick ett ben och sen var vi och badade han och Lukas (hans dumma cocker spaniel-kompis som Zorro tycker det är jätteroligt att försöka sätta på). Det var ett lyckat kalas. Zorro var nöjd över att han fick fara och bada och då var jag också nöjd. Mi casa es tu casa, eller kanske snarare si Zorro está alegre, estoy alegre.

På tal om spanska, såg jag och Simon en skitbra film härom kvällen, nämligen No country for old men. Den va rätt ruggig, och Javier Bardam var kanon. Rätt roligt att se han som psykotisk mördare istället för invalid med dödslängtan, som i Mar Adentro (Gråta med ett leende, på svenska). Hur som helst - se filmen så fort ni har chansen!

Nu ska jag gå och svida om (svida på?) så att jag kan ge mig ut i dagen. Idag ska jag och Jessica hitta på något skoj, hon har nämligen övergett Stockholm i veckan och kommit upp hit!

Livet när det är som bäst, enligt Zorkan.